2018« 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006

Länk till mina knivar!

Brittsommar öring

2018-10-14

Idag har det varit varmt och soligt, rena brittsommardagen med värmerekord!

Efter att ha stått och slagit ner jordankare till staketstolpar med slägga hela dagen, så kände jag att jag var tvungen och åka iväg och slappna av ett tag!

 

Jag for upp till stugan vid Jåbbongalle och kollade så allt var ok, sopade löv, och slöade ett tag.

Jag provade min nya pelletsbrännare som jag har tillverkat av ett rostfritt bestickställ. Fyra bultar under som ben för att den ska komma upp en bit, så elden för syre underifrån, och ett vikbart handtag.

Jag ställde på min kopparpanna och kokade ett par koppar kaffe, Pelletsbrännaren fungerade klockrent!

 

Sedan fortsatte jag till en fin liten öringtjärn på finnskogen.

Det var oerhört vackert, inte ett moln på himlen. Det är en tjärn med myr på ena sidan och en stenig strand på den andra.

Jag såg två öringvirvlar en bit utanför myrkanten. Man måste vara mycket försiktig när man smyger sig fram på en myrkant, minsta felsteg gör att det gungar till och det fortplantar sig direkt ut i vattnet!

Jag tog det försiktigt och stannade några meter från vattnet, luftkastade några gånger och lade ut Special Montanan bredvid virveln.

Jag började att ta hem nymfen med korta drag och genast dyker det upp en plog efter den.

Hugget är brutalt, men när jag gör mothugget så får jag linan över mig, den släppte! Skit också, nu är han ryckt i näbben!

Jag satt länge och inväntade en ny virvel. Plötsligt virvlar det till en bit bort. Jag backar sakta och smyger iväg mot skogskanten, sätter mig i kastposition och lägger ut nymfen igen.

Samma visa igen, det kommer en plog i hög fart bakom nymfen och hugget är hårt!

Den här gången lyckas jag kroka öringen och han gick till väders i två höga språng! Öringen tumlade om ett tag innan jag kunde ta ett nackgrepp på den och lyfta upp den på stranden framför den höga ljungen.

Det var en fantastisk storprickig skapelse med inslag av röda prickar med en vita ringar omkring, mycket vackert!

 

Solen dalade fort på himlavalvet, skymningen kom med en rasande fart. Så medan jag såg var jag skulle gå, var jag tvungen och bege mig till bilen.

Jag vandrade efter den vackra å som rinner ut i tjärnen, men det var trassligt på sina ställen på grund av den höga ljungen.


 

Trädfällning

2018-10-07

Min svåger Mattias och jag tog ner fyra träd idag, två björkar och två granar!

Det var kanonväder, soligt och varmt och ingen vind, helt perfekt för trädfällning!

 

Jag har kapat ner häcken för någon vecka sedan och tagit bort gärdesgården, så nu var det ett ypperligt tillfälle att ta ner de stora träden. De var alldeles för stora för trädgården så nu fick de åka.

Jag körde ris i två dagar efter detta, det var ju mindre roligt.

 

Nu har jag köpt virke och stolpar till ett nytt staket, Annika håller nu på att rödfärga dessa och grinden ska vi måla vit.

 

Sedan ska vi plantera nya buskar och träd, det kommer att bli jättesnyggt!


 

Bryggupptagning vid stugan

2018-10-06

Jag, Albin och min far åkte upp till finnskogsstugan idag för att ta upp bryggan. Det var varmt och soligt, en mycket vacker dag!

Vi såg till att stugan var redo för hösten!

Vi tog bort alla gamla blommor och gjorde ren hängrännorna innan det blir is i allting!

 


 

I den sista skälvande öringtimmen

2018-10-01

När jag parkerar bilen i skogssnåret är klockan tio i fem, det är sent! När jag väl kommit fram till ödemarkstjärnen har jag bara någon timme på mig innan det börjar skymma.

 

När jag gått en bit efter skogsvägen ser jag en stor hög med spillning i vägkanten. Det är björnspillning, färsk är den också! Jäklar, det här blir spännande! När jag viker av in i skogen stannar jag och lyssnar, det är helt tyst!

Det kryper en rädsla på mig som det låg en tjusning och en lockelse i, björnen kan ju vara här omkring någonstans.

 

Jag vandrar iväg och kommer så småningom ut vid myren, där ser jag klösmärken på en liten tall! Vet inte om de är färska men jag får kalla kårar på ryggen!

 

 

Det var kyligt i luften, det var bara ett par grader då jag skymtade ödemarkstjärnen mellan trädstammarna. Jag hade på känn att det här skulle bli en magisk kväll, tjärnen låg helt blank, och det första jag ser är en fin virvel efter en öring!

 

 

Jag smyger ut vid ett par stenar och ser då att det är ett par till virvlar längre ut, flera öringar på gång, härligt!

Det verkar vara perfekt trivseltemperatur i vattnet för öringen nu.

 

Jag lägger ut ett kast och börjar hemtagningen och jag hinner bara börja då det exploderar i änden på linan! Det var ett kraftigt hugg, jag lyfter spötoppen och krokar öringen. Det blir en bra fight, den är stridbar som få!

När jag håvar den ser jag att det är ett silverblankt krutpaket jag lurat! Det var härligt, nu var man på gång!

 

 

 

Det virvlade till en bit bort, inte så långt i från stranden, så jag smög mig runt viken och balanserade ut på en sten. Jag lade kastet alldeles vid virveln, men hugget uteblir!

 

 

Jag ser en stjärtfena som lojt vinkar åt mig en bit längre ut, jag tar nya tag och lägger ett fint kast ända ut till virveln.

Ett par drag i linan och en plog uppenbarar sig efter streamern! Vilket hugg! Det blev fullkommligt tvärstopp, sedan bar det av! Två långa rusningar och ett par höga språng gjorde öringen innan jag kunde lirka in den i håvgarnet!

Det var en vacker hane, alldeles bronsfärgad och med en fin hook i underkäken!

 

 

Idag var det en Blackkiller som gällde, rött, svart och silver, en säker färgkombination!

 

 

 

Nu började solen att slicka trädtopparna på berget i väster. Oj, vilken solnedgång det blev! Det var som att skogen brann, det var ett orange ljussken överrallt.

Vilken magisk kväll! Som sagt, jag hade det på känn!

Jag satt och njöt av den bedårande vackra kvällen medan jag tog en kopp kaffe och kikade på öringen som låg och glimrade i solnedgången.

 

 

 

Bäst som jag sitter där visar sig en enorm stjärtfena i ytan, öringen tumlade om och försvann, visade sig igen och försvann. Öringen gjorde om samma procedur flera gånger, men lite för långt ut!

Jag släppte kåsan och greppade spöet och smög mig fram och ut mellan två stora stenar och satt mig på knä i kastposition.

Nästa gång den visar sig då jäklar ska jag vara med!

 

 

Nu var den upp igen, lite närmare! Öringen vinkade så fint med den enorma paddeln och tumlade lekfullt i ytan.

Jag var inte sen med att lägga ut streamern vid vaket och det blev en reaktion direkt! Jag såg riktigt hur öringen vände om och aggressivt attackerade min Blackkiller!

Det small till i spöet så jag höll på att tappa det! Öringen krokade sig själv och jag höll emot så mycket jag vågade! Det bar av i ett jätte språng först och sedan en rusning så det bara skrek i rullen!

Sedan gick öringen mot botten och knyckte tungt, det var bara att hålla spöet högt och ha linan sträckt!

Öringen gick fram och tillbaka några gånger innan den tröttnade. Jag höll ut håven och förde varsamt över öringen, lyfter upp håven och jag jublar inombords! Vilken fantastisk öring! Bred som bara den över nacken, och vilken färg, helt magiskt!

 

Den store visade sig i den sista skälvande öringtimmen! Jag såg endast ett par vak till nära land sedan solen hade gått ner.

 

 

Nu var det riktigt kallt, säkert på nollan. Jag kände höstens andedräkt slå emot mig.

Jag packade ihop och traskade iväg in i skogens mörka dunkel. Det är svårgått i mörkret och jag tycker mig se småfolk och andra hemlighetsfulla varelser lite här och där mellan de gamla trädstammarna.

 

Den här kvällen kommer jag att lägga på minnet, en magisk solnedgång, spegelblankt vatten och stora fina öringar som går i ytan och vinkar med sina enorma stjärtfenor!


 

Den trolska sagoån

2018-09-30

Jag sitter där i björnmossan mitt i milsdjup finnskog vid kanten av den trolska sagoå som jag alltid har i mitt hjärta!

Den ligger där helt blank och de gula höstlöven speglar sig i den svarta höljan, det är vackert, mycket vackert!

Jag brukar göra en vandring hit till denna fantastiska å några gånger om året! Här har jag upplevt många fina vildmarksäventyr, njutit av ensamheten och den totala tystnaden.

Jag har splitcane spöet med mig och visst gör jag några kast men jag känner att det enda jag trånar efter är tystnaden.

Gör en kanna kaffe och tittar ut över ån, samtidigt som en korp kommer lågt flygande, skorrande över mig. Sätter sig i en tall en bit bort och kikar nyfiket på mig.

Jag har hört av jägare att det är minst tre björnar här i närheten så jag sitter och lyssnar lite extra efter några ljud från den djupa skogen, kittlande, spännande!

I år har jag inte sett några hjortron vid myren här bredvid, bara en massa hjortronblad.

Jag dricker upp kaffet och smyger iväg efter ån vid myren. Där är vattnet djupare och där kan det stå någon större öring, men de är också svåra att lura! Jag snavade i ris och tuvor och marken kom i gungning och då är öringen som bortblåst på en gång!

Jag stannade till vid en hög med färsk älgspillning, älgen är nog här i närheten, men inget hörs.

Här vid ån om kvällen har jag upplevt häftiga äventyr med fladdermöss! Då virvlar fladdermössen runt i vida svängar, orädda, nästan så de flyger på en! Men när kalldimman kommer svepande över ån försvinner de ljudlöst!

Timmarna går och jag viker av in i den mörka, täta skogen för att vandra mot bilen. Jag hittar till sist bilen och åker mot stugan där jag tar ett värmande bastubad. Det var bara två grader då jag stog näck utanför bastun och sköljde över mig det bastu uppvärmda vattnet!

När jag sedan åkte hemåt var det 1,4 minus efter vägen vid stugan, och jag åkte genom en rejäl hagelskur! Hösten kommer verkligen med stormsteg!


 

Hembygden

2018-09-26

Det händer en hel del runt om i Borgärdet nu. Jag har varit runt i Borgärdet och kikat och fotat på olika restaureringar.

Falu kommun har påbörjat restaureringen av Borgärdetsströmmen vid gamla sågen och vid sågdammen. Efter två hundra år på land läggs stenarna tillbaka efter att det har varit en flottningsled.

Det utförs en grovplanering ovanför bron med dammluckan nu, och till våren görs en finplanering och en ny bro tillsätts. Det var bra att börja nu när det är så lågt vatten.

Det är intressant att titta på den speciella spindelgrävaren som utför jobbet. Varje arm är individuellt styrd, så i princip kan maskinen gå och klättra med "benen". Grävaren kan på så sätt bli hög och smal eller låg och bred! En riktigt finurlig maskin!

Borgärdets Sportfiskeklubb har varit med vid planeringen och är nu med vid restaureringen! Det kommer att bli kanonbra för öringen, och det blir ett lyft för områdets allt djurliv både under och över vattenytan när det hela är klart!

 

 

Hembygdsföreningen håller just nu på att byta tak, täckning av takved, på ett härbre och en större trösklada vid hembygdsgården.

De klyver stockar (klovor) som sedan sammanfogas, hängslas över taknocken. Nu har de lagt takplåt under och näver i ytterkanten av taket, förr lade man näver över hela taket under klovorna.

Storstugan bytte de klovor på för något år sedan. Det blir mycket vackra tak på det här viset!

 

 

 

 

 

Vandringsleden efter Svärdsjöns strand håller på att restaureras också. Leden går från gruvbacken i söder förbi kyrkogården och rundar kyrkan, vidare efter sjön vid tolvmilaskogen och fram till Höganäsbadet.

 

Vid gruvbacken har det gjorts en fin spång med en bänk över ett parti av våtmark, där man kan sitta och njuta av den vackra vyn över Svärdsjön.

 


 

Projekt pinnsoffa

2018-09-21

Annika har renoverat en liten pinnsoffa som vi ska ha på altanen, och nu har den blivit färdig.

Jag har hjälpt till med att knacka isär den och limmat, skruvat och svarvat en ny knopp, plus att den har fått ett par ben på mitten som extra stöd!

Annika har skrapat, grundat och målat den, hon har också satt på ett nytt tyg och sytt två kuddar.

Hon valde omsorgsfullt ut nya handtag till lådorna och vi blev mycket nöjda med resultatet!


 

Blöt och hungrig öringjakt gav guld

2018-09-13

"Morgonstund har guld i mund", lyder ordspråket, och så var det verkligen! Kanske inte i ordspråkets fulla betydelse, men vilken fantastiskt vacker morgon det var då jag kom fram till den spegelblanka ödemarkstjärnen. Solen var på väg upp och glödde som guld och det var endast några få slöjmoln på himlen.

Jag har tagit en semesterdag idag för att försöka lura någon stor höstöring. Det brukar vara myrsvärmningar den här tiden på året och även en hel del nattsländor.

 

Jag satt mig ner på en grånad fallfura och spejade ut över vattnet, det var faktiskt några fina, feta nattsländor som i denna tidiga morgontimma fladdrade ut över ytan från de närliggande träden.

Jag knöt på en Muddler och smög ut på ett par stenar, väntade, väntade och väntade. En bit bort, cirka tio meter såg jag en virvel i ytan, några luftkast och Muddlern landade med ett plopp.

Sakta tog jag hem Muddlern med långa drag, men inget händer! Försiktigt tog jag upp Muddlern från den blanka ytan. Skrämde jag öringen tro, tänkte jag.

Jag såg inget mera och det började dra en svag sydvästlig vind så jag vandrade iväg till en liten udde där jag slog läger, kokade kaffe och tog fram.... Var är gomackorna? Järnspikar, jag har glömt mackorna hemma!

Ja, ja, tur jag har en chokladkaka med mig iallafall! Jag drack en kanna kaffe medan jag ständigt spejade ut över vattnet. Det blåste mera nu, så det var bara att vänta!

Nattsländorna hade försvunnit helt och några myror såg jag heller inte till, så nu fick jag fundera ut en ny strategi.

 

Jag smög runt och fotade och drack kaffe så ögonen lyste! Det fortsatte att blåsa så jag la mig ner och nästan slumrade lite, men framåt eftermiddagen mojnade vinden lite och den hade vridit sig, så jag sökte upp en vik som låg i lä.

Jag knöt på en Special Montana och kastade ut den mot en större sten under vattenytan en bra bit ut. Jag hann bara dra i linan ett par gånger då det högg!

Jag kände att det var en mindre öring så jag tog hem den ganska fort för att sedan kunna sätta tillbaka den!

Det var en mycket fin öring med massor av svarta prickar ända ut i stjärtfenan. Kameran riggades medan öringen låg i vattnet i håven. Varsamt släppte jag tillbaka den fina öringen, den stog still ett tag innan den lojt gled iväg mot djupet och tryggheten.

Det verkade som att en Special Montana var melodin för idag!

När jag ska ta steget upp på land stiger jag snett och tappar balansen och vattnet rinner in i stövlarna! Jäklar, genomblöt! Av med sockor och strumpor, upp på tork i solen i ett träd. Nu står jag och fiskar barfota från en sten ett tag tills strumporna blir lite torra. Sedan drog jag på mig dom och stövlarna och vandrade iväg hela den långa vägen till bilen. På med ett par plastpåsar på strumporna och som tur var hade jag vandringskängorna med mig i bilen, så de åkte på sedan var det bara att vandra tillbaka till tjärnen.

Extra strumpor och plastpåsar kommer från och med nu alltid ligga i ryggan!

Nu hade det blivit sen eftermiddag, solen balanserar på skogsåsen i väster och det hade lugnat av betydligt. Jag lägger ut Special Montanan och hugget kommer hårt och snabbt, några mycket tunga knyckar i spöet sedan blir allt stilla! Den släppte! Den öringen var verkligen grov! Skit också!

Jag vandrar runt viken till en utstickande udde med några uppstickande stenar en bit ut i vattnet.

Jag gör några kast och låter guldskallen sjunka för ett kort ögonblick varje gång innan hemtagningen börjar. Plötsligt är det stumt, upp med spöet och öringen är krokad!

Kvickt vevar jag in löslina på spolen och får kontakt. Efter ett par rejäla rusningar börjar öringen böka runt och skaka våldsamt på huvudet. Jag pressar öringen mot land, där ser jag den för första gången, den är stor, jäkligt stor!

Rädslan för att mista den kommer över mig och jag vågar inte sätta allt för stor press. Den simmar utmed land, några meter ut. Med mig gående bakom som en hund i koppel, fram och tillbaka längs stranden. Till slut tröttnar den och vickar över på sidan och jag kan försiktigt skjuta under håven och lyfta upp den!

Lyrisk beundrar jag den stora öringen och dess fantastiska färg och fenor. Lycklig och omtumlad sätter jag mig sedan ner bredvid den. Nyfiken på öringens vikt tar jag fram vågen. Tröttheten, hungern och fiskefrossan kommer över mig när jag ska läsa av markeringen. Händerna börjar skaka och siffrorna blir suddiga. Jag kan bara avläsa att vikten passerat tvåkilosstrecket, de mindre strecken blir oläsliga! Det gör inget, jag är nöjd, mer än nöjd!

Halar upp vattenflaskan och äter upp det sista av chokladen innan jag packar ihop och traskar med trötta steg den långa vägen till bilen, för andra gången idag!

När jag passerar myren får jag se några bollar i mossan. Troligen spybollar från en uggla! Man kan se små fågelben och andra ben från olika smådjur i dom.

Jag hade tänkt åka förbi stugan på hemvägen för at ta ett varmt bastubad men jag var för hungrig och trött för det, så jag åkte hem direkt!

Vilken äventyrlig semesterdag det har varit. Det började med guld på himlen och slutade med guld i vattnet!


 

Finnskogsbastu

2018-09-09

Efter att ha rödfärgat garaget och blästrat små rostfläckar på Caddyn och lackat dessa åkte jag upp till stugan och bastade. Det var bara 15 grader när jag kom dit, och det hade regnat lite men solen tittade fram emellanåt.

Jag såg tre tjädertuppar och en tjäderhöna på vägen dit, de ville knappt flytta på sig!

När jag hade bastat i en timme så hoppade jag i plurret, det var svinkallt. Jag bastade en stund till och drack en öl, helt underbart!

 

Nu längtar jag till torsdag, då ska jag ha en semesterdag med öringjakt och bastubad!

 

 


 

Avverkning i trädgården

2018-09-01

Framåt kvällen då jag kom hem från veteranmarknaden satte jag och Annika igång med att riva den gamla gärdesgården och att såga ner den höga och yviga häcken.

 

Det är dax att börja om i trädgården, allt blir för stort och högt, så vi ska passa på att ta ner fyra stora träd också nu när häcken och gärdesgården är borta.

 

Efter detta ska vi sätta upp ett nytt staket och plantera nya buskar och träd!


 

DAK marknaden

2018-09-01

DAK - Dalarnes Automobilklubbs veteranmotormarknad på Lugnet i Falun är en av årets höjdpunkter.

 

Jag har varit där i 40 år nu och det är lika roligt varje år. Man går och letar prylar och reservdelar i skrotlådor en hel dag. Jag var där redan klockan sju på morgonen, svågern Mattias mötte upp mig på parkeringen.

 

Det var uppåt 20 000 personer från hela norden som vallfärdades dit för försöka hitta sin reservdel.

 

 

Jag sökte upp Kent, "Fiskekrängarn" på en gång, man kanske har tur och hinna först på någon bra fiskepryl! Han säljer nya och begagnade fiskegrejor i mängder, hur mycket som helst! Som vanligt hittade jag ett par udda rödingblänken även detta år.

 

Mattias köpte en ny jordborr för en spottstyver, helt otroligt! Sedan var han nöjd och åkte hem.

Jag gick och letade efter ett par däck till min moped, men hittade inga!

 

 

Jag gick sedan till finbilsparkeringen där det var hundratals vackra veteranbilar och fotade och bara njöt av dollargrinen!

 

Jag fastnade för en otroligt cool hot rod - "Bonneville Thunder", som kommer från Hedemora.

Jag har sett den varje år här veteranmarknaden, och i år var den till salu, för en hel förmögenhet, så det fick jag stå över, synd nog! Även Jimmy från Rättvik var där med sin fantastiska hot rod!

 

 

Jag tog några vändor till runt marknadsstånden, käkade varmkorv och snackade med likasinnade bilnördar resten av dagen.


 

Öringpuls

2018-08-29

Idag dristade jag mig att åka alla de många milen upp till ödemarkstjärnen i gränslandet efter jobbet, trots det var sen eftermiddag.

 

Jag vandrade iväg längs den nästan osynliga stigen. Här har nog några förväntansfulla fötter trampat före mina och kanske lika många besvikna, för länge sedan i en svunnen tid!

 

Mina steg är i alla fall fulla av förväntan, och jag går och tänker på vinden och flugvalet medan jag rundar den lilla och vackra myren med de knotiga små tallarna. Det är ganska mulet, 16 grader och lite tryckande.

 

 

Jag kommer fram till vildmarkstjärnen och sätter mig ner på en flat sten väl skyddad från vinden. Det är vackert, otroligt vackert, trots att det är mulet. Det är som att befinna sig i en tavla. Här uppe är det redan höstlikt, gula löv tittar fram lite här och var på de krokiga björkarna.

När jag har suttit still en stund ser jag den första virveln, ganska nära land men på andra sidan i en vik där vattenytan är som en spegel.

Efter en stund ser jag ytterligare en virvel, ännu en öring på motsatta sidan, men lite längre ut.

 

 

Jag tar mina grejor och vandrar vidare till andra sidan. Jag smyger mig fram, yviga gester och oförsiktigt beteende straffar sig direkt!

 

Nu såg jag en virvel till, bara 5-6 meter ut! Skogsvattnens leopard hade än en gång röjt sig!

 

Sittandes på knä vallar jag ut flugan mellan tallarna. Flugan, Blackkiller, en streamer landar med en plopp lite bredvid där virveln var. Jag vet att jag inte får så många chanser från platsen där jag sitter.

Det är spänning i luften, pulsen har ökat och plötligt kommer hugget! Det välver till och jag lyfter spöet och fäster kroken i öringkäften.

 

När öringen förstår att den är lurad börjar en härlig fajt! Det är en vild dans som bjuds. Ömsom långa rusningar, ömsom intensiva skakningar, hopp och krumbukter!

Mitt spö blir ett känselspröt, som en dansare far öringen fram i viken. Jag är uppbjuden och jag känner takten bulta i mina händer. Efter några minuter är melodin över.

Öringen kommer mig till mötes vid ljungen i strandkanten. Med peangen lossar jag kroken ur käften. Det är en storprickig skönhet över 40 cm, och med en stor och perfekt stjärtfena som glänser i mina händer!

Fantastiskt, vilken brutal fajt!

 

 

Jag dricker lite skogskaffe och väntar på ett tecken från någon av de två andra öringarna som visade sig här tidigare när jag kom.

När tecknet kommer smyger jag i kastposition och fullföljer min ritual, ut med löslina och vänta.

Jag har inte linkorgen med mig idag så det är lite krångligt, linan måste vara i vattnet annars trasslar den bara in sig i ljungen.

Virveln kommer i stort på samma plats som den förra. Jag tror nog att det är en större sten med en djupkant strax utanför, ett givet stryk för öringen.

 

 

Jag gör mitt kast, det är inte något långt kast som krävs. Streamern landar en bit längre ut än virveln.

Lägger man flugan utanför djupkanten och låter den sjunka och sedan ta hem den mot det grunda, så brukar öringen följa med och hugget kommer.

Det stämde, genast kommer hugget. Ännu en gång blir jag uppbjuden till dans!

Detta var en lite mindre öring, men mycket vacker!

 

 

Jag lyckas lura en till öring innan skymningen faller, och det blir för mörkt att hitta till bilen.

 

Den öringen var ett riktigt krutpaket, vild som få och större än den första! Den högg alldeles bredvid en sten under vattnet. Jag såg när den högg och jag fick dirigera den så den inte drog linan runt dessa vassa stenar.

 

Jag lade mina öringar bredvid varandra och tog en värmande kopp kaffe medan jag studerade dessa vackra vildmarks öringar med sina spetsiga och perfekta fenor.

Nu är det bara hem och salta in dessa över natten och sedan röka dem i morgon. Knäckemacka, rökt öring och en kall öl, kan det bli bättre!

 

Vilken magisk kväll jag har haft vid denna fina ödemarkstjärn, som alltid levererar, fullt godkänt!

 


 

Blåsig öringjakt

2018-08-21

Idag har jag tagit en semesterdag för att det är en brandskydds kontroll i stugan, och för öringjakt.

Brandskydds kontrollen gick bra och allt var som det skulle, jag hade tydligen skött mig med sotningen!

 

Efter detta var jag kvar vid stugan och flyttade en jätte hög med brädor, för att göra plats vedbod bygget. Det blåste en frisk nordlig vind idag, kallt som bara den.

Jag åt lunch och städade lite, sedan drog jag iväg på öringjakt.

 

Jag for iväg uppåt gränslandet till min heta ödemarkstjärn, med förhoppning att det skulle ha blivit kallare i vattnet så att den nattslände vakande öringen har kommit igång.

Idag startade björnjakten så jag hade klätt mig i rött och orange så jag skulle synas då jag vandrade kilometern till tjärnen.

När jag kom fram till tjärnen satte jag mig på huk och kikade med kikaren över till andra sidan där det var lä.

Inte ett vak och inte en enda nattslända, dels var det en förbaskat blåsig dag och det var en solig eftermiddag. Mot kvällen kanske det skulle kunna visa sig några nattsländor.

 

Jag fick tänka om och knöt på en Blackkiller, min fantastiska streamer som sällan har svikit mig.

Det skulle visa sig vara ett smart drag! Jag smög ut på min sten och drog ut en massa löslina och gjorde några luftkast och ett rejält dubbeldrag så att streamern nådde ut till djupkanten.

 

Jag lät streamern sjunka en stund och tog hem den sakta med långa drag och plötsligt kände jag en stöt!

Yes, det var en öringstöt! Då kanske de är på gång, men försiktiga!

Jag gjorde ett nytt försök, nu varierade jag hemtagningen och när jag stannade upp och lät den sjunka efter några meter högg det brutalt!

 

Jag gjorde genast ett hårt mothugg och den lugna ytan bryts av vattenkaskader och en tung dragkamp tar sin början. Efter en stund av tjurande ger öringen med sig och jag kan håva en fantastiskt vacker leopardöring!

Det var en bronsfärgad och storprickig skönhet som jag höll i mina händer! Yes, där satt den, fasen va härligt!

 

Jag tog en kopp värmande kaffe, en macka och bara satt där och små log och tittade på årets vackraste öring!

Bäst som jag satt där och fikade blåste det till som bara den och det började regna, en liten stund bara sedan blev det lugnt igen på den här sidan av tjärnen.

 

Jag smög ut på min sten igen och upprepade samma sak igen. Efter några långa fina kast small det till i spöet igen.

Nu brottades jag ånyo med en fin öring! Den här öringen gick fram och tillbaka runt min sten innan den blev mogen för håven.

Den här öringen var vackert silvrig och med ett härligt prickmönster.

Nu smög jag vidare till ett annat ställe där jag måste stå på knä för att få ut streamern. Några kast och det blev tvärstopp! Två, tre tunga knyckar sedan gick 0,22 tafsen av! Öringen tog tafs och min Blackkiller! Den var tung som fan, så det var nog en riktigt fin öring!

Det var för jäkligt, men jag var riktigt nöjd med de två otroligt vackra öringarna som jag hade fått!

Vilken dag, vilket vatten!


 

Trädfällning vid stugan

2018-08-17

Efter jag hade varit vid volvoträffen åkte jag, Annika, Albin och Molly upp till stugan för att fälla några träd. Emil och fia kom också dit.

Det var kanonväder, soligt och varmt!

Jag sågade ner några träd för att jag sedan kunna gräva för plint till nya vedboden.

Efter allt sågande var jag genomblöt isvett så jag hoppade i plurret! Det var 18 grader i vattnet!

Sedan åt vi gott och Emil, Fia och Albin rodde ut med båten och drog några abborrar!


 

Volvoträff

2018-08-17

Min far och jag åkte till en volvoträff idag, det var Svärdsjö veteranklubb som hade anordnat den.

 

Klubben har tagit över det gamla väg garaget i Svärdsjö, där har de en utställningslokal och en gammal genuin bilverkstad från en svunnen tid, och en skolsal från förr, det är som att gå in i en tidskapsel.

 

De har även restaurerat en gammal Gulf mack som man kan gå in och kika i.

 

 

Det var soligt och vackert väder och det rullade in volvo efter volvo hela förmiddagen.

 

 

Jag räknade bilarna lite snabbt och det var strax under 100 fina renoverade volvobilar på området! Det var volvobilar från hela mellansverige!

 

 

När vi gick där och tittade på alla fina bilar blev min far nostalgisk och berättade om när han var yngre och körde den och den och den! Han berättade om när han körde ett stort gammalt skåp i en volvo duett en gång, en vinglig färd!

 

 

Jag blev också nostalgisk, min första bil var en grön metallic volvo amazon från 1962, som jag köpte några månader innan jag fyllde 18.

Jag trimmade en B18 med F-kam, planad topp, dubbla weber 45:or och extraktor grenrör! Den gick som fan! Hastighetsmätaren gick i botten flera gånger om! Men den var svår på vintern, den gick på tvären jämt, men det var förbaskat roligt!

Jag ångrar att jag sålde den!

 

 

Det blev en trevlig förmiddag med min far, och jag träffade en massa biltokiga kompisar också!

 

 


 

Sotning vid finnskogsstugan

2018-08-13

Jag, min far och Albin åkte till stugan idag för att sota bastukaminen, köksspisen och roslagsspisen.

Jag gick en sotar kurs i våras så jag får sota mina egna fastigheter!

Idag hade jag tagit med mig det bensindrivna el aggregatet så jag skulle kunna sotsuga före och efter sotningen.

Nästa vecka görs det en brandskydds kontroll så då är det bäst att det är sotat och rent och snyggt!


 

Skogsvandring

2018-08-11

Jag tog bilen upp på berget till vägs ände, sedan tog jag på mig ryggan och tog sikte på en liten glänta i skogskanten.

Jag fick huka mig för all växtlighet, stigen har nästan växt igen! Några steg och jag fullkomligen omslöts av den djupa finnskogen.

Det var som om jag befann mig i en John Bauer tavla, solen silade sina strålar mellan träden och den gröna mossan böljade över stock och sten, helt fantastiskt vackert!

Jag hittade ett stenröse med en lång sten överst, en "böl ås sten". Det har en gång i tiden stått en kolarkoja där, "böl ås stenen" var den sten som låg vågrät längst fram överst på den öppna eldstaden i kojan.

 

När jag kom ut ur storskogen öppnades den stora björnmyren, oändlig, vacker och ödslig!

Det flög många större insekter på myren. De flög en bit, landade, tog ny fart för att sedan lyfta och segla en bra bit igen. Det var större gräshoppor! Jag har aldrig sett så många förr. De var svåra att få på bild, så fort jag närmade mig så flög de!

Jag tänkte vandra förbi min båt och titta till den innan jag traskade vidare till andra sidan myren och in i nästa gammelskog.

Det har blåst så enormt för några dagar sedan så det var bra att få titta till båten. Den var ok som tur var!

Jag vandrade vidare efter myrkanten och fick se en eka, eller rättare sagt vad som var kvar av den. Ekan måste ha legat där hur länge som helst, den var platt, bara några murkna brädor kvar!

Då är det någon annan i en svunnen tid som tänkt samma tanke som mig, att lägga båten här vid denna öringsjö!

Man kan undra hur stora öringarna var som de drog från denna eka!

 

Jag såg en fjolårs älgkalv som gick i skogskanten ner mot sjön, den var säkert på väg ner till vattnet för att dricka denna varma sommardag.

 

När jag stog och kikade på älgkalven fladdrade det till vid min hand. Det var en trollslända som landade på min hand!

Den hade skadade vingar och klamrade sig fast på min handflata. Jag försökte skaka av mig den men den höll sig stadigt fast!

Jag kikade närmare på trollsländan och upptäckte vilka fantastiska skapelser det finns i naturen!

Vacker som få, med en färglyster som skimrade i blått och gult, men också ett groteskt monster! Ett riktigt rovdjur som utvecklats till perfektion under många miljoner år!

När jag sedan efter några timmars skogsvandring kom tillbaka till bilen höll jag på att bli påflugen av en sparvhök! Jag stog bakom bilen för att ta av mig stövlarna och när jag sedan skulle gå runt bilen kom den ljudlöst glidande i huvudhöjd, den svepte förbi mitt huvud på bara någon decimeter! Varken den eller jag hade vetskap om varandra, och bägge blev lika överraskade!

Det blev en underbar skogsvandring i en fantastisk natur med många djurmöten, trots värmen!


 

Öringfiske och en överraskande upptäckt

2018-08-07

I fyratiden gav jag mig iväg uppåt höjderna på finnskogen. Mitt mål var den avlägsna ödemarkstjärnen där jag har lyckats att dra fina öringar förr.

 

Jag struntade i vadarna, det hade blivit för jobbigt att vandra med dessa i denna värme!

Det här var en vild chansning, för det är på tok för varmt i vattnet för öringen. Men det har regnat och piskat ner lite kallt vattnet och det har kommit igång en hel del nattsländor nu, så jag tänkte göra ett försök.

 

Det kunde bli någon regnskur mot kvällen så jag hade packat i min vattentäta Neverlost rygga.

Jag hade mitt Sage spö med Koma rullen idag, det var länge sedan jag luftade detta!

 

 

När jag kom fram var det lite mulet och det drog en svag västlig vind. Jag satte mig ner och vilade och tog en välförtjänt kåsa kaffe.

 

Jag smög ut på lite stenar här och där och jag hade knytit på en Goddard Caddis, en nattis som jag tycker är mycket bra!

Jag fick omgående ett bra hugg, men jag kände direkt att det var en större abborre!

Abborrarna var som tokiga, jag fick mellan tjugo och trettio stora abborrar! Det var perfekt trivsel temperatur för dom.

 

 

Det lugnade av mot kvällen och solen tittade fram, och det var många nattsländor på ytan. Men jag höll på att ge upp, det var bara abborrar som visade sig överallt och tog min nattis!

Men då, precis utanför en stenig udde, där jag vet att det är en brant djupkant utanför, slog en öring efter en nattslända!

Det var ett typiskt nattslände vak! Äntligen en öring som visade sig! Den ska jag ta, tänkte jag!

Jag balanserade ut på ett par stenar och placerade min Goddard Caddis ungefär där vaket hade varit!

Inget hände, då tog jag sakta hem Caddisen med små ryck, och öringen tar hårt i en kaskad av vatten! Jag gjorde mothugg och krokade den bra, sedan blev det full fart ner mot djupet.

Jag behövde inte håva öringen utan kunde ta ett nackgrepp på den. Öringen var inte så stor men det var en fantastiskt vacker öring!

 

Jag stannade kvar tills det skymde och vandrade runt tjärnen och kastade lite varstans men det var bara abborrar som ville ta. Jag såg något enstaka öringvak men de var för långt borta från mig.

 

Svetten lackade och knotten tilltog så jag började traska mot bilen. Jag gick en liten annan väg än jag brukar gå, och då snubblade jag över en ovanlig sten, mitt på finnskogen!

Det stog: Här vart AJD av åskan död 4 augusti år 1825!

Huuvva! Jag fick kalla kårar på ryggen! Va hemskt!

 

Jag åkte därefter förbi stugan och fotade en häftig solnedgång.

Det blev ganska fort mörkt, nästan så man skulle ha haft pannlampa på sig!

Man får nog vänta tills framåt september innan öringen kommer igång på riktigt, det måste bli kallare i vattnet först.


 

LETTERS FROM THE COLONY LIVE AT GEFLE METAL FESTIVAL 2018

2018-08-05

Min son Emils ("The Bazzman") metalband LFTC gjorde en grym spelning på Gävle metal festival nyligen! Nästa spelning är på Sticky Fingers i Göteborg, sedan drar de iväg till Dynamo, Eindhoven i Holland och sedan vidare till Euroblast, Cologne i Tyskland!

Kolla in videon med låten "The Final Warning" från spelningen i Gävle!

https://youtu.be/6bhdNm1wrRE


 

Cruising i Rättvik, Classic Car Week 2018

2018-08-02

Då var det äntligen dax för årets cruising på Classic Car Week i Rättvik!

 

 

Jag åkte dit tidigt på morgonen för att få en bra parkering, det var redan mycket folk!

Jag fick min parkeringsplats som jag har haft i flera år nu, ovanför ån med utsikt över hela Rättvik. Det var bara att öppna bakdörrarna på caddyn och ställa ut bord och stol och sätta sig och insupa den härliga atmosfären.

 

Jag gick runt och träffade en massa hotrod tokiga kompisar, fotade, käkade hamburgare och trivdes i största allmänhet.

 

Vid femtiden var det startskottet för 300 utvalda deltagare att åka cruisingrundan runt flera byar omkring Rättvik och sedan in i centrum.

Där åkte de på gågatan med tusentals åskådare och en speaker som stannade en efter en för att prata om och kring de fina bilarna!

Det var otroligt vackra originalare, customs och roddar som visade upp sig.

 

 

Jag kikade där en stund sedan gick jag vidare och träffade på Jimmy med "Golden Shower", Ford modell A Coupe 1930, rodden som är en av Sveriges snyggaste!

Vi snackade en bra stund, sedan hoppade vi in i rodden och drog iväg ner i centrum!

Vi blev invinkade på gågatan och fick ta emot folkets jubel när vi kom mullrande.

Rodden går förbaskat fint och vi gled runt på stan ett tag men det var otroligt fullt med bilar, det gick nästan inte att köra någonstans!

 

 

Jimmy släppte av mig mitt i smeten och jag beblandade mig med folkhavet.

Satte mig på gräset vid vägkanten och bara njöt!

 

 

 

 

 

Jag träffade också Jonas från Kopparberg med sin coola Olds coupé 36:a med kompressor! Oldsen förhäxar en direkt!

 

En kul grej med bilen är att den var utrustad med ett lönnfack i trägolvet efter spritförbudets USA, när den kom till Sverige -93! Det vittnar om bootlegging och bredställ längs boneyards and outbacks in the dusk!

 

 

 

 

 

 

Jag snackade med en kille från Stockholm som hade en jäkligt snygg lila Tudor, med kromad jagga axel! Bilen är förlängd med 30 cm för att få plats med motorn, ett förbaskat snyggt bygge!

 

 

 

 

 

Det var tusentals åskådare längs vägen genom Rättvik denna kväll, och det var minst lika många fina bilar från hela norden som cruisade längs gatorna. Vilken folkfest det var!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Festen fortsatte hela natten och med en fantastisk solnedgång över Siljan kunde det inte bli bättre! Jag längtar redan tills nästa år!

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Huggorm

2018-07-27

När vi var i stugan idag så ropade Annika plötsligt, - HUGGORM!

 

Jag sprang runt huset och då stog Annika med en 40 centimeters huggorm framför sig!

 

Den hade ringlat ihop sig och såg lömsk ut!

 

Annika backade undan och jag hämtade snabbt kameran. Huggormen ringlade sakta framåt och när den låg i solen kunde jag ta några hyggliga bilder på den.

 

Jag petade framför den med en pinne samtidigt som jag försökte ha skärpa på den med kameran. Nu var det spännande!

 

Den högg ett par gånger efter pinnen, men det var svårt att hinna med och fota.

 

Det blev ett par suddiga huggbilder, men de får duga, man ser i alla fall huggtänderna!

 

Efter detta spänningsladdade ögonblick förvisade jag huggormen till en annan plats, långt från stugan!


 

Molly badar och spanar på abborre

2018-07-27

Annika, jag och Molly var vid stugan och badade hela dagen. Det var 27 grader i vattnet och Molly som var nyklippt var med och badade och hade det skönt.

 

Hon ville gärna sitta med i ringen och spana på abborrarna som var omkring oss hela tiden.


 

Cruising i Falun

2018-07-25

Vi hade varit i stugan hela dagen och badat i värmen, 32 grader i skuggan och 27 grader i vattnet!

 

Efter allt bad åkte jag till Falun på cruising. I år åkte jag inte utan bara gick och strosade och insöp alla avgaser och gummirök!

 

Träffade en massa biltokiga kompisar och fotade en hel del.

 

Jag träffade Jimmy från Rättvik som hade den i mitt tycke absolut fräckaste kärran för kvällen, en förbaskat snygg hotrod med det rätta stuket!

Jag har träffat honom förrut men nu fick vi tid att snacka en stund.

 

Han hade tydligen köpt en 32:ans cupa från min kompis Bengt för en tid sedan. Det blir ett busbygge med en Hemi med kompressor!

Jag ser fram emot att se den när den är färdig, men det dröjer nog några år, sa han!

 

Det var mycket folk i stan, men det gick ganska städat till under kvällen, polisen syntes med flera bilar och motorcyklar.

 

Jag var kvar tills framåt elva sedan stog jag inte ut med värmen längre, fort hem till en kall dusch!

Nu ser jag fram emot Classic Car Week i Rättvik nästa vecka!

 


 

Hantverkskväll i Finnbacka

2018-07-24

På eftermiddagen idag åkte jag upp till den högt belägna byn Finnbacka, där de anordnade en hantverkskväll vid bystugan.

Det var bland annat tovade och täljda fina alster, keramik och luffararbeten.

Föreningen Finnskogsriket var där och sålde böcker m.m. Jag köpte två böcker, en om svedjefinnar och en bok om trolldomstro bland skogsfinnarna på 1600-1700-talen, en mycket intressant bok!

Jag köpte även en plansch om alla släkter i Finnbacka. Eftersom min far är född där i köket hos sin mormor och morfar så var det roligt att ha den. Man kan följa alla släktled bakåt i tiden. Den första finnen som slog sig ner där var i början av 1600-talet!

Det var synd att inte smeden var där i år, det råder eldningsförbud i hela dalarna just nu, så de fick inte tända ässjan. Men de tände kôlbullegrillen på eget bevåg! Det var roligt att se när de kastade upp kôlbullan i luften och vände dom! Gött varä å ;-)

 


 

Knivrenovering

2018-07-23

Det var ett bra tillfälle nu när man har semester att renovera en kniv som jag tillverkade för ett antal år sedan.

Jag har slipat om egget på bladet, färgat om knivslidan med brun narvsvärta och impregnerat den.

Polerat och impregnerat kniven och trädelen på knivslidan.

Upphängar hängslan är en finurlig sak! Det är ingen öppen fläta utan en fläta utan böjan och slut! Man skär två spår, sedan vänder man och vrider tills man får en fläta, klurigt värre!

 

Igår gick jag lös på pinnsoffan som jag och Annika håller på att renovera. Knackade isär pinnarna på armstöden och kilade och limmade, tillverkade två nya ben och satte dit dom på mitten på soffan. Idag hade det torkat och det ser kanonbra ut, så nu återstår det bara att slipa och måla!


 

Härliga dagar i stugan vid Jåbbongalle

2018-07-21

Ännu ett par fantastiska dagar vid sommarstugan, soligt, varmt och nästan helt vindstilla.

Vilken varm sommar det är, det har varit 30 grader varmt och mer ett bra tag nu.

Allt torkar ur, gräsmattan är snustorr och plankorna på altangolvet vid stugan har torkat så de glappade.

Jag fick skruva åt dessa med skruvdragaren idag, även golvet på bastualtanen.

Jag stog ute och lagade en god lunch idag. Jag har gjort en bra uteköksvagn med hjul på ena kortsidan, som jag enkelt kan ställa där jag vill.

Det är härligt att stå och laga mat och ha en sådan vacker vy ut över vattnet.

 

 

 

Jag ropade in en vattenberedare i koppar på auktion för en vecka sedan.

Nu har jag gjort ren den, polerat kopparen och tillverkat fästen, så idag monterade jag vattenberedaren på vedspisen i köket.

 

 

 

 

 

 

 

När Annika badade hade hon sällskap av en nyfiken abborre. Hon satte sig ner och petade lite i botten och direkt var den framme och kikade.

Han var så närgången så om hon hade haft något att mata den med så hade den ätit ur handen på henne.

 

Efter en stund simmade abborren under hennes ben och bet henne i vaden, och sedan i tån!

Senare på eftermiddagen när Annika gick ner till bryggan var abborren kvar, hon stack ner handen och vips var den framme och nosade på hennes finger. Det var som att den var tam!

 

 

 

 

 

När vi åkte hemåt på kvällen stannade vi vid Svärdsjön och njöt av den vackra vyn.

Den låga solen omslöts av några mörka moln och det blev ett vackert sken över den spegelblanka sjön.


 

Ny fäbokniv

2018-07-20

Jag har tillverkat en vanlig brukskniv helt i masurbjörk, en fäbokniv, till en näverslida som min farmor Emma gjorde till mig för länge sedan.

 

Det fattades en upphängar hängsla på näverslidan så jag gjorde en i lädernappa och nitade dit den.

 

Fäbokniven passar bra till min fina näverkunt som jag har ibland när jag går på skogsvandringar.


 

Semester i paradiset

2018-07-18

Jag, Annika och Molly har tillbringat några dagar i sommarstugan, vårt paradis!

 

Det har varit 30 grader varmt i skuggan i flera dagar nu och är det fortfarande! Stora skogsbränder rasar nu i dalarna, en av dessa var bara några kilometer från vår stuga! Branden är nu släckt som tur är!

 

Vi har njutit av god mat och dryck, badat och fiskat. I andra kastet drog jag den årliga semester gäddan i viken. Jag fick några små abborrar också.

 

Molly älskar att vara i stugan, hon håller gärna till i sovrummet där det är svalt och skönt!

 

Jag har dragits med ett ryggskott i en vecka och det vill inte ge sig, så jag har bara tagit det lugnt.

 

När vi skulle åka hem och passerade ån som rinner från sjön där vi har stugan, såg vi en bäver!

Vi stannade och gick fram till ån, då kommer en bäverunge fram ur ljungen vid stranden.

Den vuxna bävern simmade lugnt uppåt ån medan ungen låg länge och kikade på oss.

När vi hade åkt en bit till såg vi två rävar i dikesrenen, och när vi åkte genom en liten by sprang det en skrämd räv efter vägkanten jagandes av en ilsken katt!

 

Min fars granne Erland var ute och rodde en morgon på sjön där de bor, och när han kom glidande efter skogskanten brakade det till bredvid honom och en björn gav till ett rejält vrål! Erland hoppade högt i båten, han och björnen blev skrämda av varandra! Vi har många vilda djur omkring oss där vi bor, helt fantastiskt!


 

Besök av rådjur med kid

2018-07-15

Vi fick besök av ett rådjur med sitt lilla kid i vår trädgård nu på kvällen.

Jag visste att hon hade fått en liten men vi hade inte sett den. Det var precis som att hon ville visa upp sitt lilla kid!

De stannade kvar en liten stund så vi fick studera kidet ordentligt och jag hann ta några fina bilder på dem. Kidet såg ut att vara i god form!

De gick sedan lugnt över vår infart och ner i skogen och vidare ut på åkern.


 

Fynd på genuin dalagårds auktion

2018-07-15

Idag var jag på en auktion på en genuin dalagård i grannbyn. Det var en bra auktion med många fina gamla saker. Men det blev en mycket varm auktion, det var över 30 grader i skuggan!

Jag fyndade två stora gjutjärnsgrytor varav en tre bening, två små tre beningar med skaft också i gjutjärn, till Annika att ha blommor i.

En gammal fin kopparhink med lock och en kaffepanna i koppar. Folk bryr sig knappt i kopparsaker nu så priserna är oförskämt låga!

Det bästa idag var en vattenberedare med kran i koppar till vedspisen i köket i sommarstugan! Jag fick allt för 250 kronor, helt otroligt!


 

Råbocken

2018-07-11

Annika har förfasat sig över att hennes blommor har varit avätna på morgnarna. Vi har ju alltid rådjur runt knuten, och visst äter de en del knoppar men nu var nästan alla blommor uppätna!

 

 

 

Igår kväll satt Annika på altanen och fick då se en råbock som lugnt kom spatserande framför henne! Han kikade lite på Annika sedan ställde han sig och inväntade en get som kom smygande genom häcken.

 

Annika satt helt stilla och tyst och den lilla, unga råbocken och geten betade lugnt av blommorna tre meter från henne!

 

Efter ett tag gick de vidare genom häcken in till grannen, då sprang Annika in till mig och berättade vad hon varit med om.

 

 

 

 

Jag skyndade mig att byta objektiv till 600:an, smög sedan ut på altanen med förhoppning att de skulle komma tillbaka.

 

Efter en stund såg jag hornen på bocken bakom häcken. Han kom tillbaka och fortsatte lugnt beta av buskar och blommor.

 

 

 

Vår hund Molly satt bredvid mig och spanande nyfiket på dem. Jag manade henne att vara tyst och hon sa inte ett ljud under hela den tid bocken tog där, bara fyra-fem meter framför henne!

 

 

 

Jag lyckades ta många fina foton på bocken i skenet från kvällssolen, men geten såg jag inte till.

 

 

Råbocken var inte ett dugg rädd av sig! Jag rörde mig och bytte plats på altanen, och bocken brydde sig inte, han bara tittade på mig.

 

 

Han har varit här hos oss hela våren så han känner sig nog trygg med oss!

 

 

Det var ett härligt möte, jag hoppas att han kommer flera gånger!


 

Morgongåvan "Decemberhjärtat"

2018-07-08

Annika och jag firade vår 30:e bröllopsdag idag! Egentligen är den i morgon, den 9/7, men det var så vackert väder idag så vi for till stugan och firade med skumpa och bad!

Som morgongåva fick Annika ett hängsmycke, Decemberhjärtat i silver. En fantastiskt vacker design!

Det är silversmeden och smyckesdesigner Weronica Ziemann från Göteborg som har tillverkat det.

Decemberhjärtat är döpt efter hennes morfars födelsedag i december. Hon gjorde om hans vigselring till just ett hjärta att bära kring halsen.

Vi fick besök av Annikas far Tord på eftermiddagen, så då blev det mer firande!

När vi sedan åkte hemåt var det en räv som sakta lunkade efter vägkanten, vi stannade och räven var alldeles vid bilen. Räven hade en stor sork i munnen, den var nog på väg hem till sina ungar i rävlyan med den.


 

Bingsjö spelmansstämma 2018

2018-07-04

Då var det dax för Bingsjö spelmansstämma, med allt vad det innebär! Det var ett helt fantastiskt dygn, soligt och varmt. Vi spelade hela natten tills solen gick upp, helt magiskt!

Jag börjar min semester i år med Bingsjöstämman, 40 dagars ledighet framför mig, underbart!

 

 

Som brukligt är började vi med sillunchen vid halv ett med alla dess tillbehör, ett makalöst kalas! Jag tror att vi blev uppåt femtio glada, sillätande och sjungande vänner.

Det blev många roliga sånger, skratt och tal. Mats hade skrivit en sång på rim till en som fyllt år, en helt otrolig text, vi skrattade så vi vek oss!

Instrumenten halades upp och festen brakade iväg med ännu mera sånger och goda drycker!

En fantastiskt rolig tillställning i goda vänners lag!

 

 

När vi sedan kände oss väl varma i kläderna strosade jag och Karin, traditionsenligt iväg till "Bjursträsket" och fortsatte där!

 

 

Framåt femtiden samlades vi vid "Svärdsjögatan", där alla husbilar,tält och husvagnar från Svärdsjö är samlade.

Vi hade då tagit på oss mas och kulldräkterna för att tåga och spela tillsammans vägen fram och sedan vidare över åkern och tunet där det hundratals personer satt på filtar och åt och drack!

Det blev ett bejublat inslag på stämman!

 

 

Efter detta inslag åkte dräkten av, det var svettigt värre, jag var helt sjöblöt!

 

 

Nu var det rast och vila! Men någon rast blev det knappt, fiolen åkte upp igen och sedan var det bara att köra på!

 

Det var mycket mer folk på stämman i år än förra året, då var det ju så kallt! Det spelades överallt i hela Bingsjö!

 

 

När klockan blev 21:40 var det vår tur att äntra den stora scenen med dansbanan.

Vi hade gjort klart för oss innan att vi skulle ta Bingsjö dansspelning med storm i år! Med spelledare Åkes inledande peppning av alla dansarna blev dansgolvet tvärfullt!

Vi hade för kvällen Staffan från "Östen med resten" på bas, jösses va bra han är!

Det blev en hejdundrande dansspelning. Vilket ös det var! Fasen vad roligt det var! Jag spelade så fingrarna värkte och taglet på stråken flög åt alla håll!

 

 

Efter dansspelningen käkade vi hamburgare och hinkade en hel del öl, och sedan blev det en massa spel här och där!

 

 

Det blev en helt magisk solnedgång och natt, en lätt bris gjorde att det inte var så mycket mygg och knott.

 

 

Vid ettsnåret hamnade jag och ett tiotal spelsugna i Åkes kök, där vi trängdes och spelade polskor och annat sköj tills framåt tre på morgonkvisten. Det var skitkul!

 

 

Då var jag ganska mör så jag gick och lade mig i min Caddy som för kvällen var konverterad till husbil!

Jag sov väl ett par timmar tills solen började kika in på mig, då gick jag upp och traskade iväg upp på tunet vid Päckosgården. Det var några tappra spelande som höll ut fast det bara var fem grader på morgonsidan!

 

 

 

Att bara ströva runt en solig vacker sommarmorgon i denna idyll är en ynnest! Det var otroligt vackert!

 

 

 

Efter en massa kaffedrickande och skratt på Åkes farstukvist åkte jag till Finnbacka, den högt belägna byn där min far är född!

En mycket stilla och rofylld plats. Jag satte mig ner vid midsommarstången och fikade, och bara njöt av vyn. Man ser långt ut över bergen och nejderna, man ser till och med Siljan i fonden. Mycket vackert!

 

 

 

 

När jag hade tagit igen mig någon timme där så fortsatte jag min tur till min stuga upp på finnskogen. Det var lika vackert där, så jag blev sittande ett bra tag vid stranden innan jag for hem!

 

 

Detta var en av de roligaste gångerna vid spelmansstämman i Bingsjö!

 

 

 

Nu är det bara att ladda om för en festival i Falun, Nordlek, som går av tapeln den 12/7. Där har vi en konsertspelning på dagen och en lång dansspelning i lugnethallen på natten.


 

Midsommarstångsresning och kapprodd

2018-06-26

Jag och min far tillsammans med medlemmar ur Svärdsjö spelmanslag spelade vid "tômta" i österbyn, en by på andra sidan Svärdsjön.

Detta evenemang sker alltid helgen efter midsommar!

Vi spelade upp midsommarstången tillsammans med kyrkbåtsroddarna, som stog för musklerna.

Det hade kommit många personer för att se kyrkbåts kapprodden. Ett flertal kyrkbåtar från närliggande byar tävlar i en serie av kapproddar under sommaren.

Sedan spelade vi till dans runt midsommarstången, det blev en svettig tillställning, då solen gassade från en molnfri himmel!

 


 

Grymt rockenfiske i gränslandet

2018-06-26

Förra året den här tiden, rättare sagt den 28/6, hade jag tagit mig till den här undanskymda, förtrollande vildmarkstjärnen i gränslandet mellan dalarna och hälsingland.

Då lyckades jag med att sätta personbästa på öring, 3,6 kg och 65 cm!

Nu tänkte jag att jag skulle försöka ta mig dit igen, för att se om det kläckte några vulgator. Det har ju varit så varmt i maj så det kanske är över nu!

Idag skulle det vara 2 sekundmeter vind, soligt och varmt, så nu var rätta tillfället att ta sig dit!

Jag lyckades komma ifrån jobbet vid två, och jag hade packat dagen före. Så nu var det bara att slänga i grejorna i fiskecaddyn och dra iväg uppåt de stora skogarna i gränslandet!

När jag hade kommit upp på höjderna stannade jag bilen och kikade ut över finnskogsnejderna och längst bort i fonden såg jag en bergstopp, det var dit jag skulle!

 

 

Sista biten upp på berget är det knappt farbar väg, men jag tog mig sakta och skumpandes fram till vägs ände. Där parkerade jag och bytte om till vadarbyxorna.

Sedan var det bara att traska iväg rätt in i storskogen. Nu har jag varit där i många år så nu kan jag vägen rätt bra. Det är någon kilometer i stiglöst land, men jag har mina riktmärken!

Det är en mycket vacker skog, det känns som man går i en sagovärld, likt John Bauers tavlor!

 

 

När jag efter en förbaskat svettig vandring med knott och mygg i mängder, kunde jag äntligen skönja den vackra tjärnen.

Lommen var där och sädesärlan satt på min sten, allt var som det skulle.

Det drog en lätt bris från sydväst, helt perfekt! Jag såg genast några vulgator som flög över tjärnen, och även några sittande på vattenytan!

Det kläckte alltså en del, då är det inte för sent i alla fall!

 

 

Jag slog läger på "min" udde där jag lurade bjässen förra året. Vinden låg helt perfekt, den gjorde så att de sländor som kläckte strök förbi udden och vidare in i viken där det var lä!

 

Det var inte så många sländor men när klockan var framåt fem så mojnade vinden och det började kläcka flera.

 

 

Nu var det ett par fina öringvak bakom udden, härligt, då har öringen hittat dit! Skulle jag ha sådan tur i år igen, att hitta rätt med väder, vind och kläckning?

Jag vadade sakta ut till min sten och la ut en nybunden vulgataimitation, och väntade en stund. Nu var det spännande, öringen tog ett par sländor bredvid min, men sedan slutade den att vaka!

Men hux flux steg den och tog min slända med frenesi! Kroken sög fast av sig själv och sedan for öringen iväg som en raket ut mot djupet! Fasen va kul! Den kändes riktigt tung, och jag hade att göra med den en bra stund!

Håvningen gick bra, och vågen stannade på 1,5 kg! Öringen var rund och trind och förbaskat vacker!

 

 

Nu var det flera öringar som slurpade i sig sländor där innanför udden! Jag renoverade min slända och kastade ut igen vid några andra sländor och öringen surplade i sig en efter en.

Han tog det ganska lugnt och jag såg riktigt nosen och käften bryta vattenytan och slå igen omkring min slända, nästan som i slow motion! Den andra öringen tog den ju så hårt!

Nu hade jag en till grym öring på som i panik drog rakt in mot några stenar. Nu gällde det att manövrera rätt, med tungan rätt i munnen lyckades jag undvika de vassa stenarna och kunde trötta ut öringen.

Jag lät honom tumla om en tag sedan var han mogen för håven och än en gång kunde jag lyfta upp en riktigt fin finnskogsöring!

 

 

Vilken fullträff, vilket öringfiske, helt otroligt! Det såg inte ut att sluta kläcka heller så nu kunde jag ta det lite lugnt, dricka vatten, koka en kopp kaffe och ta en gomacka.

Medan jag fikade såg jag en riktigt storöring som var upp och slog mitt ute på tjärnen, det var en rejäl baddare! Man får hoppas att den söker sig närmare stranden då det skymmer!

 

 

Efter fikat smög jag in i viken en bit och vadade försiktigt ut efter en grus ås. Längst ut var det ett par större stenar som jag kunde stå på, och kastande på huk lade jag ut ett kast mot ett vak!

Öringen tog min slända omgående och gick till väders i ett högt språng! Detta var en mindre öring, så jag tog in den ganska fort så den inte skulle bli så slutkörd!

Det var en otroligt vacker leopard, guldgul och med mycket svarta prickar! Jag lossade försiktigt kroken och tog upp kameran ur vadarfickan, sedan släppte jag varsamt öringen i vattnet medan jag tog några foton.

Det var en av de vackraste öringarna jag har fångat!

 

Jag tog det sista som var kvar av kaffet och skred till verket igen. Nu vadade jag ut till stenen igen och fick till ett mycket långt kast, mitt ute i viken.

 

Nu hade vinden tilltagit igen och det var färre sländor som kläckte. Min slända låg där och guppade, då en fin öring plaskade till bara några meter från mig.

Snabbt som ögat tog jag hem flugan och luftkastade ett par gånger och kastade den sedan dit vid vaket.

Öringen tog min slända och även den gick till väders. Den här var större, den hoppade två gånger sedan bar det av utåt! Den var stark och ville inte ge sig. Den gick och tjurade och pumpade, men till sist fick den vika sig!

Ännu en vacker öring låg i mitt håvgarn och jag bara njöt av stunden! Fantastiskt, jag fixade ett hat trick idag, tre grymma finnskogsöringar och en liten bonusöring!

 

Ja hade tänkt att vara kvar till skymningen men det hade börjat att blåsa mer och nu var det nästan inga sländor alls, och storöringen där ute såg jag inte mera.

 

 

Nu packade jag ihop och började den svettiga vandringen till bilen. Jag tjoade och pratade högt ibland ifall det skulle vara någon björn i närheten. Det hela gick bra men jag var sjöblöt i svett när jag kom fram, så av med allting, sedan åkte jag i kallingarna hem!

 

Denna fantastiska öringdag kommer jag att minnas länge. Jag prickade rätt med allt!

 


 

Midsommar

2018-06-22

Vi var tio personer som firade midsommar hemma hos oss med ett hejdundrande kalas!

Det grillades, sjöngs snappsvisor, det gick åt fyra tårtor, dracks kaffe med cognac, spelades kubb och slogs med miljoner knott, och därefter dracks det en mängd olika goda drycker!

En mycket trevlig kväll/natt med mycket skratt i goda vänners lag!

 

Jag och Annika åkte upp till stugan idag för att njuta av stillheten, trodde vi!

När vi gick ut på altanen såg vi att svalorna hade byggt bo ovanför altanfönstren. Det var skit och lera överallt!

Det var bara att sätta igång med storstädning på en gång! Jag fick ta ner boet som ännu inte hade torkat och sedan skölja med vatten och skura altanen! Jag satt upp spikar med en fiskelina emellan, så de inte kan bygga där igen!

Jag gjorde sedan i ren platsen bakom bastun där svalorna brukar bygga bo, så nu får vi hoppas att de väljer att börja om där!

Efter allt städande kunde vi sedan njuta av den absoluta tystnaden, och en vacker solnedgång!


 

Den ivriga hackspettsungen

2018-06-20

Vi har hört ett ivrigt tjattrande i flera dagar från en björk bredvid där vi bor. Det är en större hackspett som har ett bo med en unge där.

I morse innan jobbet smög jag mig dit och spanade med kameran och 600:an. Den lille gynnaren stack ut huvudet så fort jag kom dit.

Det var ett evigt tjattrande, han har låtit så där oavbrutet i flera dagar nu!

Det verkade vara en mycket pigg krabat, in och ut ur hålet hela tiden, nyfiket kikandes på mig.

Mamman kom med mat och jag försökte hinna med att fota detta men hon var för snabb!

Jag var sedan tvungen att gå till jobbet, så fotandet fick vara för nu!

 

 

Jag jobbar på en förskola bredvid hackspettsboet, så jag tog barnen med mig dit idag, och då fick vi minsann se både hanen och honan som kom och matade ungen.

 

Efter jobbet gick jag dit igen med kameran och väntade på att honan skulle komma och mata.

Jag väntade och väntade, och väntade lite till! Jag stog där i en timme för att sedan lyckas ta en bild på matandet! Det går så fort!

 

Ungen börjar bli ganska stor nu så vilken dag som helst kommer den att lämna boet!


 

Omringad av tjuriga älgtjurar

2018-06-19

Idag har det nästan varit stormbyar, träd har blåst omkull!

Jag gick och var orolig på jobbet, tänkte bara på alla stora träd vid stugan.

Vid halv åttatiden bestämde jag mig för att åka upp till finnskogsstugan för att se om det har blåst omkull något träd.

Jag packade motorsågen och sedan bar det iväg.

 

När jag kom in på min skogsväg, hade det blåst ner stora grenar på vägen. Jag kryssade mellan dessa och tog mig till stugan.

Som tur var hade det inte blåst omkull något träd, men jag fick plocka grenar och annat bråte som hade blåst in på altanen.

 

 

När jag sedan åkte hemåt fick jag syn på en älgko en bit in i skogen. Det hade börjat skymma nu. Jag stannade och gick in en bit i skogen för att fota kon, och när jag precis skulle ta fotot dök det upp en älgtjur bredvid mig!

 

Han stog och blängde på mig en stund, sedan lade han öronen bakåt och stampade i marken!

 

Det här såg inte bra ut! En tjurig älgtjur på ena sidan om mig och en älgko på den andra.

 

Jag backade en bit, och helt plötsligt stog det en till älgtjur en bit bredvid den andra älgtjuren!

 

Nu var det plötsligt tre älgar omkring mig, varav en tjur såg riktigt tjurig ut!

 

Jag gick sakta bakåt mot bilen och när jag kommit en bit ifrån dom gaddade de ihop sig och bara stirrade på mig, som tur var!

 

När jag satt mig i bilen lunkade de sakta in i skogen och det hela var över!

 

Vilket häftigt älgmöte det blev mitt i natten, mitt i vildmarken!

 


 

Förkylning och snickerier

2018-06-18

Jag har legat i en hemsk förkylning i två veckor, hög feber en vecka och sedan gick förkylningen ner i lungorna. För jäkligt, precis när det är vulgatakläckning!

Så fisket har legat nere, men tur i oturen så har det varit kallt och blåsigt så de rapporter jag fått från fiskare är att det har varit ett mycket dåligt fiske, och inga nämnvärda kläckningar!

 

 

Jag har precis i skrivandets stund haft besök av mina kompisar, Marcus De Zayo Hallquist och John från Stockholm. De ska åka runt på finnskogen några dagar och försöka lura någon vulgatafrossande storöring. Men det kan bli knepigt för det ska bli dåligt väder, kallt, regn och en frisk vind!

 

 

Nu i helgen som var kände jag mig bättre, då tillbringade jag lite tid i snickeriet.

Jag har snickrat ihop en slaguggleholk, som jag ska sätta upp i skogen vid stugan i höst.

Det ska fyllas på spån ca 10 cm i botten på den, och tjärpapp på taket. Sedan ska jag smörja in den med aska så den ser lite gammal ut.

Jag har tänkt sätta upp den i en granskog i närheten av ett hygge och en myr med en å. Jag tror det blir perfekt med tanke på sorktillgång!

Den ska sitta så jag lätt kan spana med både kikare och kamera på den.

 

 

Vidare så har jag snickrat några grejor till trädgården, bland annat ett lock till regntunnan.

 

Jag och Annika har börjat att renovera en liten pinnsoffa som vi har tänkt att ha på altanen.

Jag har börjat med att svarva en ny träknopp till ena gaveln och limmat och pluggat den andra gaveln.

 

Vi var till stugan i helgen för att plantera blommor, som Annika har drivit upp, i alla utomhuskrukor och lådor. Så nu är det snyggt och välkomnande när man kommer till stugan!


 

En vildmarkstur med björnryt, vulgatavakande öring och diande rådjurskid

2018-06-03

Det var en väldigt varm dag, vi hade som mest 30 grader i skuggan här hemma!

Framåt fyra tiden på eftermiddagen mulnade det på norrut, det blev alldeles mörkt och det syntes att det drog regnskyar över bergen.

Då bestämde jag mig för att åka upp till öringsjön där jag har min båt, och kika om det var någon rockenkläckning.

När jag kom upp på höjderna hade det regnat en hel del och det var varmt och kvalmigt, solen lyste varm igen, det var perfekt för sländkläckning.

 

Jag åkte till stugan först för att fixa ett par saker sedan fortsatte jag uppåt till den högt belägna öringsjön.

När jag vandrade iväg över björnmyren blev jag attakerad av en hord av mygg och knott, tur att man hade smörjt in sig före!

Det krusade lite på ytan när jag kom fram till båten, men det var en lä kant på norrsidan.

 

När jag hade satt mig i båten röt det till i skogen på andra sidan myren, så jag höll på att skita på mig! Det var en björn som röt högt så det ekade! Jag hörde det en gång till, lite svagare.

Kanske var det en fight över ett byte eller en björnhona som skyddade sina ungar, vem vet!

Nu blev det spännande, där ska jag vandra tillbaka till bilen senare när det blivit skumt. Huuvva!

 

Jag rodde till läsidan och det kläckte faktiskt en del vulgator, jag hade det på känn!

Jag såg två öringar som vakade och tog vulgator, och en av dom kom vakande mot mig.

Jag satt alldeles stilla och lade ut min vulgataimitation intill ett par andra sländor. Nu var det spännande!

Öringen tog en efter en och slurp, så var min slända borta! Ett distinkt mothugg och kroken satt där den skulle!

Va häftigt, första öringen jag såg vakade, första kastet och krokad finnskogsöring! Helt fantastiskt!

Det blev en yster dans, jag kände att den inte var så stor, omkring 1-1,3 kg tippar jag. Jag fotade den i vattnet och sedan håvade jag den och varsamt lossade kroken, sedan fick den simma tillbaka till tryggheten där nere i dunklet!

Kul, första vulgataöringen för i år!

Det hördes ett tungt slurpande en bit bort, mitt i det pollenskimrande lugnvattnet. Det var en stor, svart öring som vakade lugnt och metodiskt i head and tail vak.

Det var inga sländor på ytan där, den gick och tog spent! Försiktigt rodde jag närmare och sista biten gled jag ljudlöst fram.

Öringen fortsatte vaka omkring mig, så jag hann byta till en spent. Men när jag la ut min spent så slutade öringen att vaka!

Efter en stund plockade den några spent en bit bortanför mig, sedan var han borta! Synd, det var en stor, fin öring!

 

Nu kom kompisen Tommy med sin båt med elmotor, han fortsatte runt sjön men nu var det slut på vakande öring! Helt dött, inte ett vak syntes till!

 

Klockan var nu runt nio och det hade lugnat av helt. Myggen gjorde sig åter påmind. Jag satt kvar någon timme till men sedan gav jag upp.

Nu var det spännande att gå till bilen. Men någon björn fick jag inte se, som tur var!

När jag hade åkt några hundra meter på den knaggliga skogsvägen fick jag se några krossade benrester på vägen och diffusa spår i vägkanten. Nu kändes det som att rovdjuren verkligen var nära!

 

Jag fortsatte min färd hemåt i skymningen och efter någon kilometer gick det ett rådjur med ett kid i dikesrenen.

Rådjuret stannade upp och likaså jag, ner med rutan, upp med kameran! Då ställer sig rådjurskidet och diar helt lugnt! Kidet kan inte vara mer än något dygn gammalt. Häftigt att få se detta mitt i den stilla sommarnatten. Det var skymning så det blev lite oskärpa på fotona, men det gör inget tycker jag, huvudsaken jag kunde dokumentera händelsen.

Jag tittade på dom ett bra tag tills geten tyckte att det var nog och de traskade sakta vidare in i buskaget!

Strax därpå satt det en liten harunge på sidan av vägen, helt orädd. Men efter en stund spratt det till i honom och det blev en jädrans fart, han försvann som en avlöning in i snåret.

När jag kom neråt byn, flög det en brun kärrhök lågt över en nyplogad åker intill Svärdsjön.

Det blev en fantastisk vildmarkstur den här varma och magiska sommarkvällen, fin vakande vulgataöring, björnryt och möten med flera vackra djur, helt underbart!


 

Varm dag vid stugan

2018-06-02

Jag, Annika och Molly åkte till sommarstugan idag för att bada och njuta av det soliga och varma vädret.

Molly gick ut i vattnet till magen, där blev hon stående och bara njöt en lång stund.

Medan Annika solade passade jag på att skrapa och måla insidan på bastu och relaxfönstren.

Det var en härlig dag med god mat, bad och gofika!


 

Vulgatatid

2018-05-28

Snart är det Vulgatatid!

Det är i slutet på maj, det är och har varit enormt varmt en längre tid. Syren och liljekonvalj blommar för fullt, det är ca. två veckor för tidigt!

Det kan också hända att Rockenkläckningen kommer igång lite tidigare i år, men än har det inte visat sig några Vulgator.

Jag har förberett mig med att binda några nya imitationer av Ephemera Vulgata, som parachute.

Jag ser med spänning fram emot att lägga en av mina nya kreationer på en stilla vattenyta framför en fint vakande, stor finnskogsöring!


 

Invigning av naturreservatet Isalanäset

2018-05-27

Idag var det den officiella invigning av naturreservatet Isalanäset.

Isalanäset är Falu kommuns femte egna naturreservat och är en riktig pärla i Svärdsjöbygden.

Här finner man stillhet, mystik, en mångfald av växter och djur och en intressant kulturhistoria.

 

 

Det hela smygstartade klockan 08.00 med en fågelvandring, guidad av Urban Grenmyr, ordförande i Falu fågelklubb.

Vi var cirka ett trettiotal intresserade som vandrade runt näset ett par timmar och lyssnade på fåglar och fick matnyttig information av Urban.

Det var myggigt som bara den, men vi höll ut och fick höra en hel del fina fågelläten.

 

 

Klockan 10.00 var det invigningstal av miljörådets ordförande, Richard Holmqvist och kommunalråd Susanne Norberg, som även klippte det blågula bandet.

Sedan blev det ett musikframträdande av folkmusikgruppen Skogsstjärnan och fika med kaffe och duppa!

Tippspromenad för både vuxna och barn och även en del naturaktiviteter för barnen. Det blev nog ett sextiotal personer som slöt upp denna soliga förmiddag.

 

Isalanäset är ett fantastiskt vandringsområde, med en sällsynt lövskog och ett "jättekast", ett mycket stort stenblock som hamnat där vid istiden.


 

Gubben Pettson och Pippi långstrump

2018-05-23

Jag och Gunilla underhöll förskolebarnen och föräldrar på hembygdsgården nu i kväll.

Vi hade skrivit en musiksaga som vi med stor inlevelse sjöng tillsammans med barnen.

Barnen var i extas, de sjöng så det hördes långväga!

Det blev en mycket lyckad sångafton!

 

Efter sångstunden blev det korvgrillning, och gofika på filtar i det fina sommarvädret!


 

Nytt staket

2018-05-23

Jag har stått i ett par dagar nu och målat staketplankor med falu rödfärg.

Idag hjälpte min far mig att hålla i plankorna medan jag skruvade dit dem.

Det var varmt och svettigt så vi höll på att storkna!

 

Det blir typ ett häststaket mellan oss och grannen och vid slutet av staketet sätter jag upp två skärmar som insynsskydd.


 

Rosenfink

2018-05-20

I morse begav jag mig till Backa våtmark igen för att försöka få syn på rosenfinken. En väldigt vacker fågel med hallonröd fjäderdräkt.

 

Rosenfink eller Carpodacus erythrinus som den heter på latin, och betyder - den rödfärgade fruktbitaren!

Den har ett karaktäristiskt läte: "pleased to meet you" påminnande om en busvissling!

 

Jag vandrade runt området i någon timme och när jag gick tillbaka till bilen så fick jag höra den i vassen alldeles innan bilen!

Hanen satt på ett strå och spelade så fint medan honan hoppade omkring i gräset nedanför.


 

Vårstädning i finnskogsstugan

2018-05-19

Idag var det dax för den årliga vårstädningen i sommarstugan.

 

Jag och Annika åkte dit tidigt på förmiddagen för att göra snyggt inför säsongen. Det var lite disigt och svalt när vi kom fram.

Vi hade tagit med det bensindrivna elverket så vi skulle kunna dammsuga ordentligt.

 

 

Vi började med att tömma mulltoan, och sedan fixade Annika till toan medan jag städade stora rummet i stugan.

Vi dammade, torkade och skurade i timmar och när vi hade städat halva stugan åt vi lunch på altanen. Då var det ganska mulet och blåsigt.

 

På eftermiddagen när vi var klara så sken solen och det blev varmt. Vi satt på altanen och tog oss en välförtjänt fika i det vackra vädret.

 

 

Nu när städningen är klar och det känns fräscht i stugan, så har vi en underbar tid framför oss i vårt paradis, med en föhoppningsvis varm och fin sommar!

 


 

Duvhöken

2018-05-19

Min kompis Erland är en mycket duktig träsnidare. Han hade precis gjort klar en duvhök i naturlig storlek i sin verkstad, när jag besökte honom.

Den är snidad ur ett stycke och sedan målad och lackad tre gånger. Den är fantastiskt välgjord!

 

Han täljer annat också, bland annat roliga fiskegubbar, ugglor, fantastiska öringar m.m.

Erland är en hejare på att teckna och måla akvarell också!

 

Jag har en hoppande öring, som är täljd av honom. Den är otroligt vacker!


 

Rådjuret

2018-05-19

Vi har haft många rådjur här hemma över vintern, som mest räknade jag till 15 rådjur på en och samma gång nere vid sjön.

 

Nu på våren har det varit fyra bockar med små horn och en med stora fina horn, samt några getter som gått omkring i trädgården och den närliggande skogen.

 

 

 

Nu har vi haft ett litet ensamt rådjur i trädgården och på ängen ett tag.

Geten är inte så rädd av sig, så man kommer ganska nära.

 

 

 

När jag var ute med kameran tidigt i morse stog hon helt plötsligt där i ängskanten.

Jag pratade med henne en stund, hon tittade lite fundersamt på mig, sedan vände hon sig om och satte sig för att kissa!

Hon struntade helt i mig!


 

Bryggan

2018-05-18

Idag åkte jag, Emil och min far till stugan för att lägga i bryggan. Det var lite svalare idag, men solen sken och bryggan kom på plats.

Vi gjorde ren stuprören från barr, det hade fastnat i slangen som vi hade grävt ner uppe från stugan och ner till vattnet.

Jag passade på att lagade ett trappsteg som hade gått sönder på stigen ner till sjön.

Emil testade sin nya Go Pro kamera, han filmade hela bryggiläggningen.


 

Backa våtmark

2018-05-13

Jag hade en fantastisk morgon med min far idag! Jag hämtade honom vid halv åtta sedan begav vi oss till Backa våtmark.

 

Våtmarksområdet ligger någon mil norr om Falun. Backa är ett område som genom århundradena har sjudit av liv.

Förr var det hyttor, sågverk och tegelbruk som stod för liv och rörelse. Nu har fåglar, djur och vandrare tagit över.

 

 

 

Jag läser på informationstavlan att arbetet med att återskapa den forna våtmarken påbörjades 2005. När arbetet startades var våtmarken och stränderna igenväxta och bäcken som rinner genom området var uträtad till ett dike.

Återskapandet av våtmarken var ett EU-finansierat miljöprojekt. Det syftade till att våtmarken skulle bli bättre på att rena vattnet från näringsämnen och att öka områdets värde för växt och djurlivet samt besökare.

Nu har de öppna vattenytorna ökat och totalt är våtmarken omkring 20 hektar stort.

För att underlätta för besökare har stigar för vandrare anlagts. En del av stigarna går på den gamla banvallen för det smalspåriga tåg som transporterade lera till tegelbruket. Betesmarker som var igenväxta har återigen röjts fram och nu betar kor här.

Det finns några fina rastplatser med fikabord och slogbodar efter stigen. Man kan välja en kort slinga på 2,4 km eller en längre på 3,2 km.

 

 

 

Det var en helt underbar morgon, vindstilla och en sol som skiner från en molnfri himmel. Det hade redan blivit ganska varmt.

 

 

Alldeles efter vi hade lämnat bilen och vandrat en bit efter ån såg vi en bäver liggandes helt still i vattnet. Min far trodde det var en stock, men vipps så dök den! Men jag hann ta en bild på den i alla fall.

 

 

 

Vi såg och hörde 15 olika fågelarter under morgonen.

Blå kärrhök, Enkelbeckasin, Storspov, Backsvala, Rosenfink, Sävsångare, Gräsand, Knipa, Stare, Gök, Sångsvan, Buskskvätta, Drillsnäppa, Skogssnäppa och Gransångare.

 

 

 

När vi hade vandrat och spanat i någon timme var det dax för kaffe, vi parkerade vid en av de fina bänkarna alldeles vid vattnet.

 

Vi pratade med några vandrare som kom förbi, alla var vi överens om att det var ett mycket vackert område att vistas i.

 

 

 

Vi hade en underbar förmiddag tillsammans och vi var överens om att hit ska vi åka igen!

 

 


 

Ny kikare

2018-05-10

Ja, då var man ett år äldre igen då! Min far och mor grattade mig med en ny kikare!

Focus Observer 10x42, en kanonbra kikare! Det är en ergonomisk kikare med låg vikt som gärna följer med ut i naturen.

Briljant och skarp bild med en avancerad antireflexbehandling som gör kikaren mycket ljusstark.

Okularen har TW-musslor som gör är den extra enkel att använda för glasögonanvändare. Vattentät för att klara tuffa tag!

Jag satt hela kvällen på altanen och kikade på fåglar!


 

Majmorgon, vitsippor och guldgul finnskogsöring

2018-05-09

Vaknar kvart över fem, gnuggar gruset ur ögonen, slänger ihop fiskeprylarna och kameraryggan. En snabb vända med hunden och sedan iväg. Det är redan varmt ute!

Färden går långt upp på finnskogen, skumpar fram på halvtjälade, geggiga skogsvägar och efter att ha åkt en bra stund ser jag den stora stenen där jag ställer bilen. Det har ljusnat nu och de små skira björklöven blänker i gryningsljuset.

Vitsipporna möter mig vid skogskanten, då jag sögs in i mångmilaskogen. Det var nästan svårt att se den igenvuxna stigen. Det är spännande att vandra i detta varg och björnrike.

Luften fylls av orrarnas kutter från en närbelägen myr.

 

Här mitt i finnskogen-Ödmården huserade rövare och annat löst folk en gång i tiden. Jag har sett flera lämningar efter dessa rövare när jag vandrat här förr.

 

Ödemarkstjärnen ligger helt blank när jag kommer fram, endast bruten av några småfiskars vakringar. Tystheten ger en ödslig ton.

Det är vackert, otroligt vackert! Himmel och vatten är intensivt blått, det liksom smälter ihop.

Lommen bröt tystnaden och skorrade till vid tallnäset på andra sidan ödemarkstjärnen, och jag hör göken gucka i söder.

Ett par timmar smög jag runt bland klippblock och ljung för att försöka lura någon mörk, vacker skogstjärnsöring, men det var svårt!

Värmen ökar, blir tryckande, intensiv! Men än är det hyfsad temperatur i vattnet för öringen!

 

Jag kastade ut och satte mig ner för att vila, då kom hugget! Öringen krokade sig själv!

Det visslar om linan och rullen tjuter! Öringen välver runt där ute i blankvattnet. Uttröttningen blir äventyrlig bland stenar och utfallen torrfura! Men med håvens hjälp kan jag efter en stund av tumult landa en guldgul, nästan bronsig finnskogsöring! Den är mörk och vacker, den ser nästan lekfärgad ut, som på hösten! Jädrar va roligt! Den tog på en Special Montana!

 

Nu blir allt tyst igen, solen gassar och jag är helt svettig. Tar en kaffe och sätter mig ner och studerar den otroligt vackra öringen.

Korpen har sett mig, hans sträva krax sugs upp av den djupa skogen och försvinner.

 

Jag packar ihop mina grejor och dyker in i skogen. Det blev en lång och svettig vandring till bilen, men det var det värt!

I sommar vid vulgatakläckningen ska jag ta mig hit igen för att se om öringen är på gång!


 

Flugfiskepremiär

2018-05-01

Idag var det äntligen dax för flugfiskepremiär i strömmande vatten här i finnskogen!

Jag hade packat i går kväll, så när klockan ringde vid halv fyra var det bara och gå upp och sätta på kaffehurran, och hinka i sig lite starkt kaffe så man vaknade till liv.

Sedan bar det av uppåt bergen och de stora skogarna till en fin liten trolsk skogså. Vädret skulle inte bli så bra idag, men det skulle inte börja regna förrän framåt halv sju.

Jag var på plats halv fem och det hade börjat ljusnat. Jag traskade iväg in i granskogen fram till skogsån som mötte mig mörk och förtrollande. Det var mycket vatten, men det såg väldigt bra ut för fisket.

Jag knöt på en väl förtyngd Blackkiller med stora kulögon, en streamer som har funkat mycket bra här förr.

Smygandes på huk tog jag mig fram till vattnet, och ut på ett par stenar. Det är ett bra ställe, ån rinner i en krok med många större stenar och djuphålor.

Jag lade ut streamern snett över ån och tog hem den sakta, men ingenting! Gjorde om samma sak några gånger till, och när jag hade matat ut mera lina så Blackkillern kom förbi ett par stora stenar och sögs ner mellan dom, small det till i spöet!

Jag gjorde mothugg och krokade öringen fint! Öringen drog iväg rätt ut i starkströmmen och tumlade om där ett tag innan den tröttnade.

Det var en lite mindre öring, så den fick varsamt gå tillbaka. Öringen for iväg ner bland stenarna med en väldig fart!

Ja, nu var man äntligen på gång! Första flugöringen i år!

Jag fiskade mig nerströms tills jag kom till en liten bro. Sittandes på huk kastade jag in streamern under bron och lät den stryka alldeles framför ett stort platt stenblock, och det stramade till i linan på en gång! Nu blev det en jädrans fart! Den här var tyngre! Jag höll emot så mycket jag vågade och försökte styra den mellan några vassa stenar.

Det gick bra och jag höll spöet högt och linan sträckt, och när öringen kom vältrandes mot mig kunde jag möta upp den med håven.

Flugöring nummer två för i år var landad! Den var ganska stor och trind, och har nog gått i sjön nedanför och inte varit i ån så länge.

Nu hade det börjat att regna lite grann så jag gick till bilen och tog en kopp värmande kaffe. Det var inte mer än 3,5 grader varmt ute.

Efter kaffet vandrade jag vidare till en annan del av ån, där forsade det lite hårdare. Jag provade med Blackkillern men kände inget. Knöt på en väl förtyngd Montana Special, som jag försökte få ner i djuphålorna, men det var svårt.

Det regnade ännu mera nu, det bara vräkte ner! Nej, nu fick det vara nog! Iskall om händerna traskade jag tillbaka till bilen. Ola hade nu kommit, han försökte sig på nymffiske i spöregnet.

Jag hejade på honom sedan åkte jag hemåt. Det blev ett bra premiärfiske på finnskogen idag, och jag klarade mig i stort sett från regnet.


 

Tornfalk

2018-04-30

Vid ett naturreservat i närheten där jag bor häckade det ett tornfalkspar i ett skatbo förra året, och fick tre ungar.

När jag var dit i nu så var det fyra tornfalkar som flög omkring och jagade ute på åkrarna.

 

Tornfalken (Falco tinnunculus - vilket betyder, falk med klingande läte) är 34 cm. Ses ofta "ryttla" över åkrar och ängar. Ryttla betyder att den med flaxande vingar står exakt still på samma ställe i luften, för att sedan göra en plötslig störtdykning ner på marken för att ta något byte. Har långa spetsiga vingar och lång stjärt.
Hannen har typiskt blågrått huvud och stjärt, samt fläckad rödbrun rygg.

 

Pelle som bor alldeles bredvid åkern har satt upp ett rede högst upp på ladugårdsgaveln, och nu har tornfalken fattat tycke för detta.

Tornfalken har legat i redet och landat där med sitt byte, i det här fallet en råtta, och det är full fart där på kvällarna, berättade Pelle!

 

Någon fågeljägare är inte tornfalken, bara 2% av födan består av fångade småfåglar.

 

Jag har varit dit två gånger nu och spanat, och de har varit aktiva bägge gångerna.

De sitter gärna i några aspar vid en stenig kulle mitt på åkern, därifrån har de bra sikt över hela åkern.

 

Jag hittade ett bra ställe för att sitta och spana på, invid några träd alldeles vid åkerkanten. De är väldigt skygga, så fort man rör sig så flyger dom.

 

 

Vi ett tillfälle landade två i ett träd en bit framför mig, hanen hoppade på honan och parade sig! Jag drog iväg några foton i följd, det var över på några sekunder!

Det var roligt att få vara med om detta, nu hoppas man att det blir något av det hela också!

 

 

 

 

 

Under senare delen av maj läggs de 2-7 äggen, med två dagars mellanrum. De har en grundfärg som är vit, men är nästan helt täckta av bruna prickar.

Honan ruvar i 27 till 31 dagar och efter ytterligare 30 dagar är ungarna flygfärdiga. Sedan ungarna blivit flygga hållar familjen ihop ytterligare ett tag.

 

 

Nu ska de få vara i fred ett tag så de får lägga sina ägg och ruva en tid, sedan längre fram i maj kan jag kolla av om det har blivit något!

 

 


 

Slaguggla

2018-04-29

Kompisen Anders har satt upp ett par slaguggleholkar i sin granskog för några år sedan.

Jag smög mig dit idag för att kika om det möjligtvis kunde vara någon slaguggla där, och mycket riktigt, det var ett huvud som stack upp där i holken. Spännande!

Slagugglan låg på ägg och var helt stilla. De får normalt två till fyra ägg, ibland upp till sex. Honan ruvar ensam under ca 28 dagar och matas under denna tid av hanen. Även om ungarna inte blir flygfärdiga förrän efter ytterligare en dryg månad, lämnar de oftast boet avsevärt tidigare men stannar i dess närhet. Sedan ungarna kläckts försvarar slagugglorna sitt bo med stor frenesi och anfaller i snabba attacker med sikte på huvudet.

Slagugglan (Strix uralensis liturata) är mellan 50-60 cm och har ett vingspann på 100-125 cm. De är ganska ljusa, lite gråbrunbeige. Har små svarta ögon och orange/gul näbb och rundade vingar.


 

Nötväcka

2018-04-27

En av mina favoriter är nötväckan (Sittea europea), en härlig och pigg liten krabat.

Den häckar varje år i en gammal tall här hemma, som är full i hål.

 

 

Nötväckan är en småfågel med originellt utseende. På ryggen är den blåaktigt grå och undersidan vit. En smal svart rand från näbben över ögat till nacken, likt en banditmask.

Undergumpens bakre fjädrar är rödbruna med vita spetsar.

Nötväckans storlek är mellan 12 - 14,5 cm och den väger cirka 17-18 gram.

 

De tar gärna över gamla hackspettshål, där de murar igen det med lera till rätt storlek.

Bobalen byggs av murkna träflisor, och fodras med tallbark och torra löv.

 

Nötväckan lägger 6-8 ägg i april-maj, och det är endast honan som ruvar. Hon ruvar i 13-18 dygn.

Ungarna är i boet i 23-26 dygn.

 

 

Nötväckan kryper på trädstammar lika bra med huvudet uppåt som nedåt när den letar efter insekter. Man ser den ofta röra sig med huvudet före nedför träd.

 

Den är en flitig besökare vid fågelborden. Frön och nötter utgör en betydande del av dess vinterföda och om hösten lägger nötväckan denna föda på lager.

 

 

Kärt barn har många namn, sägs det. I Bohuslän kallas den för blåspit, och på Gotland för murspit, i Närke trädrännare, musveta och eremit, ibland också grå hackspett, i Västergötland nötknäppare och nötpacka.

 

 

Den är härlig att följa och härmar jag den så kommer den alltid och gör mig sällskap!

 

Jag har spanat på våra nötväckor i tallen ett par dagar och fotat en del. Det var intressant att se att det är bara honan som jobbar med att mura igen hålet på boet, medan hanen håller vakt. Han var lite sur på mig ibland, när jag härmade honom.

Nu ska de få vara ifred med sitt bobyggande och äggläggning ett tag. Jag ska kika dit om ett par veckor för att se om det är några ungar på gång!


 

Filékniven

2018-04-24

Nu när jag är sjukskriven har jag haft tid att göra klart filékniven som har legat på hyllan ett tag!

Rödbrunbetsad masurbjörk, älghorn och björknäver i skaftet.

Jag tillverkade en innerslida i trä först, som jag sedan sydde lädret runt. Detta för att göra knivslidan styvare.

Jag pautade ett enkelt mönster innan jag betsade lädret mörkbrunt och upphängaren rödbrun.

Läderslidan är sedan impregnerad med läderglans.

 

En praktisk kniv som nu lätt kan hänga med på fisketurerna.

 

 


 

Havsörn

2018-04-22

Jag var ute och spanade efter Storspov tidigt i morse. Jag har sett en, men på för långt avstånd.

Jag tog bilen och åkte mot kyrkan och gick och spanade på åkrarna ner mot sjön, men icke! Inga storspovar än!

 

Istället fick jag syn på en mycket stor fågel som kom svepande över skogsdungen. En örn!

Det var en stor Havsörn som seglade över mig med sina majestätiska vingar!

 

Havsörnen fick bra uppvindar och hann cirkla iväg en bit innan jag kom i position för att få iväg några foton. Lite långt avstånd men det blev i alla fall några foton som var ok!

 

Havsörnen fortsatte sitt cirklande mot kyrktornet, men jag lyckades inte ta några bilder med örnen och tornet på grund av att jag hade den låga morgonsolen rakt emot mig!

Den fortsatte över sjön och uppåt bergen och de stora skogarna!

 

Det var ett häftigt möte att minnas, denna soliga och varma aprilmorgon!

 


 

Storöring på sista isen

2018-04-21

Kompisen Lasse var ute och skulle fresta rödingen på sista isen i helgen. Han fiskade med en blå/silver balansare då han fick ett jättehugg. Det blev tvärstopp, sedan bar det iväg så att det skrek i rullen! Han kämpade med storöringen i drygt tio minuter, den var upp i hålet tre gånger för att sedan rusa iväg igen med en hel del av rullens lina.

När den efter en svettig drillning hade tröttat ut sig kunde Lasse ta tag i gällocket och lyfta upp en fet och fin storöring på 3,8 kilo och 68 cm!

Vilket häftigt avslut på pimpelsäsongen! Det är bara att ta av sig hatten och gratulera! Grymt bra jobbat Lasse!


 

Gunnar Westrin - "Mitt liv som flugfiskare"

2018-04-20

Min vän Gunnar Westrin från Råneå drog fullt hus på Hedenborg i Svärdsjö ikväll!

Mer än 200 personer mötte upp då han föreläste om sitt liv som flugfiskare!

 

Det blev ett trevligt återseende, vi fick en stund innan föreläsningen körde igång.

Vi har nu känt varandra i över 30 år, och 1994 hade vi en utställning tillsammans i Falun.

Vid samma tillfälle var vi med och startade upp Svensk Flugfiskares Förening.

Några av mina flugmönster har han presenterat i NSD, där har skriver om flugfiske.

 

 

 

Här sitter några förväntansfulla flugfiskemafiosos, jag tillsammans med Anders Forsling och Rolf Ahlkvist, och väntar på att föreläsningen ska börja.

 

 

 

 

 

Den röda tråden i Gunnars föreläsning var naturens självklara egenvärden, det viktiga kamratskapet och flugfiskets gemyt!

Det handlade även mycket om hur han som stridbar älvräddare har kämpat mot myndigheter genom åren.

Det var roligt att höra honom berätta anekdoter om hur han lärde sig fiska med morfar i Ströms Vattudal i norra Jämtland, om Fantomen, hans ungdoms verklige hjälte, en man som kunde konsten att ta bjässarna!

Han fortsatte berätta om sina fiskestrapatser med sina vänner, Valsjöbyn, Tjuonajokk, Sandåslandet, fiske i de mest avlägsna drömvattnen i Alaska och i övriga världen och slutligen om vännen och legenden Åke Bodén.

 

Det var en mycket underhållande och bra föreläsning. Tack Gunnar, det gjorde du bra!


 

Mötet med hjorten

2018-04-19

När jag och Annika var ute och spanade efter tranor fick vi se en hjort ute på en åker!

Vi stannade och jag gick ur bilen för att kunna fota den. Då kom hjorten travande mot mig, kaxig och med huvudet högt!

Jag gick närmare och hjorten gick emot mig, sedan stannade vi och bara tittade på varandra.

Han stampade i backen ett par gånger för att tala om att - kom inte närmare!

Det var en stadig bit, en som man inte muckar med, så att säga!


 

Tofsvipa

2018-04-19

På åkern kunde jag räkna till minst tjugo tofsvipor! Flera stog på iskanten nere vid tjärnen.

 

När man ser och hör dessa då är det vår, tycker jag. Det är roligt att stå och spana på dessa, de har så härlig flygt, hur som helst, nästan som en fjäril.

 

Jag såg även en storspov på åkern, och en ormvråk som på låg höjd flög över åkern, fullt uppvaktad av måsarna.


 

Fälthare

2018-04-19

När jag var ute och gick tidigt i morse, kom den här gynnaren i full fart över åkern.

 

Fältharen, eller tyskharen som den också kallas, hade bråttom att nå fram till skogsdungen.

 

 

 

 

 

Nu sjuder det av liv i naturen, och det anländer massor av vårfåglar.

Skogen blir full av underliga ljud. Den lever, den andas.

 

Det är härligt att vandra i naturen tidiga morgnar nu, så packa ryggan med lite fika, kikare och kamera och ge er ut i naturen och njut!


 

Tranor

2018-04-19

Idag var det stora trandagen.

 

De följer med de varma vindarna norrut, vi har ju en riktig värmebölja nu med uppåt 18-20 grader varmt!

 

Vi har sett minst hundra tranor som har flygit över oss idag, som mest var de drygt trettio stycken i en plog.

 

Så jag och Annika åkte iväg på spaning efter dom idag.

 

Vi behövde inte åka så långt, på åkern vid kyrkan stog det ett par och betade.

 

De möter oss med rop och skrän. De skorrande trumpetstötarna ger en mäktig ödemarksklang, då de lugnt och utdragna ekar genom denna stilla vårdag.

 

De var inte så rädda av sig så vi kunde lugnt stå och kika på dom en bra stund!

 

 

 

 

 

 

Stararna har även de anlänt och tagit sikte på de stora asparna nere vid sjön. De är tidiga, de kom medan sjöns is ligger tjock.

 

De använder gamla kvisthål som naturlig ingång eller så tar de gamla hackspettshål som bo.

 

Blåsippan spirar för fullt i vår skogsdunge på gården, och när vi var ute på spaning efter tranorna såg vi tussilago i dikesrenen.

 

 


 

JJC objektivväska DPL-II

2018-04-19

Jag har köpt en ny objektivväska till Tamron 150-600 objektivet. Denna väska är vadderad med skumdyna vilket ger bra skydd och stötdämpning.

Dess yttre material är vattenbeständigt, och på insidan har den en nätficka på undersidan av locket, där man kan förvara linslocket.

De två dragkedjorna är utformade med små hål, så att man kan låsa dem med varandra för extra säkerhet.

Man kan lätt fästa den på bältet med en kardborre upphängning. Med objektivväskan medföljer en axelrem.

En mycket bra förvaring av objektivet och lätt att stuva ner i ryggsäcken.


 

Min fars kåsa

2018-04-16

Tillfrisknandet fortskrider väl! Jag tar det lugnt och går på promenader med min kamera och spanar på vårfåglar!

Jag var hem till min far och kikade på några böcker här om dagen, då såg jag kåsan på hyllan som jag gjorde till min fars födelsedag för några år sedan.

Helt oanvänd och lika vacker som då! Kåsan blev jag mycket nöjd med och den ligger så fint i handen! Nu var vi överrens om att den ska användas! Vi får göra upp en fin kaffeeld vid stugan en vacker sommarkväll så han får inviga den med riktigt skogskaffe!

På fredag den 20:e kommer min vän Gunnar Westrin hit till Svärdsjö och föreläser om sitt liv som flugfiskare, det ser jag verkligen fram emot!


 

Nyopererad

2018-04-12

Jag blev inskriven på Mora lasarett i tisdags och igår så opererades jag. Det har varit en helvetisk natt med värk och lite sömn, trots att jag var ipumpad en massa smärtstillande!

Ikväll får jag åka hem, sedan väntar en tid med att försöka komma på banan igen!

Jag är sjukskriven tre veckor och får inte lyfta något på sex veckor!

Jag får väl spana på anländande vårfåglar och försöka bli frisk och på gång till det är dax för flugfiskesäsongen!

 

 


 

Tamron SP 150-600mm F5-6,3 DI VC USD

2018-04-07

Jag har införskaffat mig ett till nytt objektiv, ett Tamron med zoom upp till 600mm.

 

Med bildstabilisering, snabb autofokus är det perfekt för naturfotografering, djur, fåglar som är svåra att komma nära.

 

Känslan i objektivet är riktigt bra. Balansen känns väldimensionerad över de 1951 grammen och är skön att hålla i handen och funkar bra att bära i en kamerarem.

 

Objektivet har Tamrons eBAND-coating som är en bra antreflexbehandling, med ökad ljustransmission, mindre reflexer från ströljus samt klarare och krispigare färgåtergivning.

 

Ultrasonic Silent Drive, USD är Tamrons autofokusmotor. USD möjliggör en snabb och nästan ljudlös fotoupplevelse.

 

Brännvidd - 150-600mm

Maximum bländare - F5-6,3

Minsta avstånd till motiv - 2,7 meter

Avbildningsskala - 1:5

Minsta bländare - F/32

Filterstorlek - 95mm

Vikt - 1,9 kg

 

Objektivet är lite tungt men det får man stå ut med, det överkomliga priset fick avgöra för mig.

 

Jag har varit ute och testat detta objektiv hela förmiddagen idag och jag är mycket nöjd. Det går bra att handskjuta med det på grund av den fina bildstabiliseringen.

 

Nu ska jag bara skaffa mig en objektivväska att förvara det i. Det blir intressant att eventuellt prova det på någon orrmyr framöver. Men nu ska jag operera mig på onsdag så fotandet får nog vänta ett tag!

 

 

 

 

 

 

 

 

Våren har äntligen kommit!

Ja, nu är våren här och vårfåglarna med den!

 

Det har varit plusgrader dygnet runt nu sedan påsk. Det har regnat och snöat om vart annat och snön har sjunkit ihop en hel del. Man får hoppas att inte vårfloden kommer att bli för väldig bara. Allt vatten från hela finnskogen ska ner i Borggärdetsströmmen här i Svärdsjö.

 

Idag såg jag flera plogar med sångsvanar som flög över hemma hos mig. I en plog så var det några gäss med, de åkte snålskjuts i ledet.

Jag såg även en Häger som kom flygande över mig.

 

Staren, bofinken, sädesärlan har jag sett och när jag var vid strömmen idag för att fota strömstaren, upptäckte jag att den vackra forsärlan hade kommit! Jag såg ett par vid pumphusdammen, där brukar de häcka, sedan fick jag se ännu ett par vid gamla sågen! Det var riktigt roligt!

 

 

 


 

Annandag påsk vid stugan

2018-04-02

Jag tänkte att jag skulle kolla till stugan vid Jåbbongalle den här helgen för om en vecka ska jag läggas in på Mora lasarett för operation. Det ska bli skönt att få det gjort så att man slipper det till sommaren!

 

Vilken vacker morgon det var, solen sken från en molnfri himmel. Helt fantastiskt!

Det var minusgrader på morgonen så det hade inte hunnit bli blött på skogsvägen fram till Jåbbongalle. Jag lastade av skotern och drog iväg över sjön.

 

Jag hade ryggsäcken med fika och kaffepanna och fram på bröstet hade jag kameraväskan i en sele, det funkade riktigt bra.

 

Det var en fröjd att åka på sjön! Snön hade sjunkit ihop och frysit så att det var skare som höll för skotern. Det var bara att gasa på och flyga fram på isen!

Jag såg fina spår av en mård i snön vid skogskanten mitt emot min stuga. Den hade lunkat efter sjökanten ända bort i viken vid bäcken.

 

All snö hade kanat av taket på stugan, men på altanerna var det ett tjockt och hårt snölager kvar.

Jag kikade runt och kollade så att allt var ok, sedan tog jag fram grillgallret och lite ved för att göra en kaffeeld nere vid sjön i grilltunnan.

Det var njutbart att sitta och sörpla gott skogskaffe och blicka ut över den snötäckta vildmarken.

 

 

När jag hade fikat klart så packade jag ihop grejorna och begav mig ut på en lång skotertur.

Jag åkte långt upp på berget ovanför Jåbbongalle. Det gick lika fint att åka i skogen med skotern, skaren bar överallt!

 

Skotern kryssade mellan träden uppför berget. Jag stannade en stund för att njuta av utsikten. Jag såg Nysjö fäbodar i fonden, långt där borta.

Jag fortsatte min tur dit, men först tittade jag till min båt vid Björnmyren, sedan åkte jag vidare till fäboden.

Där träffade jag en man på isen som försökte lura upp någon öring, men han sa att det verkade vara heldött idag. Han hade anglat efter gädda igår och det var lika trögt!

 

 

Jag hörde igår att på Stora Logärden hade många fiskat fullt för ett par dagar sedan, så då var i allafall rödingen på gång!

 

 

Jag fortsatte min färd uppåt bergen, det var förbaskat roligt att åka skoter i skogen och på hyggena, man bara flög fram!

 

Uppe på en bergstopp tog jag ett foto över den milsvida finnskogen, man ser långt in i Hälsingland därifrån. I dalen nedanför berget har jag min stuga, mitt paradis!

 

 


 

Påskröding

2018-03-30

Långfredag - fiskedag, så har det alltid varit! Jag hade siktat in mig på en öringtjärn, och kom iväg i sjutiden. Det var 13 minusgrader, solen var på väg upp på en molnfri himmel och helt vindstilla!

Det var fortfarande massor med snö på höjderna. När jag vandrade ut på tjärnens is hade snön töat ihop och frysit så det gick att gå på skaren överallt!

Jag borrade ett par hål vid udden där jag brukar hålla till. Det var mycket tjock is, hela borrsvängen var nere i snön innan jag kom igenom! Ingen stöp men isen var i flera skikt!

Vilken underbar morgon det var, helt vindstilla och alldeles tyst. Efter ett tag störde något tystnaden, det var korpen som hade sett mig. Han satt i skogen mitt emot mig och klonkade så det ekade i berget.

Jag kände inget där så jag flyttade mig till en annan stenig udde, jag bytte myska flera gånger men utan resultat. Öringen var som bortblåst!

Ett par timmar gick och jag hade borrat ett antal hål, men inget! Jag vandrade tillbaka till "min" udde och letade på djupkanten, bytte till en guldmyska och hade ganska omgående en dragning i linan, men det hände inget mera! Det verkade omöjligt att lura någon öring till hugg!

 

Nej, det här går inte tänkte jag, och packade ihop grejorna och traskade till bilen.

Jag fortsatte till en rödingtjärn, där fick jag gå genom skogen en bra bit på ett skoterspår för att komma ut på isen.

Även där vandrade jag till en udde och letade på djupkanten. Jag förvånades över att ingen annan fiskare var ute en sådan här fantastisk dag! Det var lika tyst och öde här också!

Men inte under isen! Jag hade en känning i första hålet, rödingen tog maggoten för mig! Jag satt kvar där en stund sedan flyttade jag ut mig en bit där det var ca fyra meter.

Ner med blänket "Röllan" och en liten "Rahko" med orange skalle och med vit maggot. Jag gungade på ett tag med detta, sedan vevade jag upp för att byta maggot, då hade jag ett hugg alldeles under iskanten!

På med ny maggot, sedan la jag mig på isen och kikpimplade alldeles under isen.

Jag såg rödingen som simmade förbi min "Rahko", den var fin! Jag sänkte en halvmeter för att sedan höja sakta igen, då sög rödingen i sig kroken!

Va härligt att se hugget! Nu blev det en skön fight på det lätta spöet! Upp kommer en riktig röd och grann rödbuk! Den gick alltså precis under iskanten! Det var häftigt! Nu är påsken räddad!


 

Mötet med älgkon och kalven

2018-03-25

Älgkon och kalven som jag såg på Svärdsjön har uppehållit sig i skogsdungen vid åkern bredvid vårt hus nu under helgen.

 

Grannen har öppnat en ensilage bal så älgarna och rådjuren har något att äta denna snörika vinter.

 

På eftermiddagen gick jag runt skogsdungen och smög in efter en liten stig för att spana närmare på dom.

 

Jag visste att de låg en liten bit innanför ensilagebalen i skogen. När jag försiktigt närmade mig platsen så reste sig älgkon upp alldeles framför mig. Plötsligt så stog jag öga mot öga med henne, hon blängde på mig med sina stora vackra ögon.

Jag var bara någon meter ifrån henne och hon la öronen bakåt och såg lite tjurig ut! Hon tyckte nog att jag var lite för nära!

När jag härmade ett älgläte blev hon nyfiken och lyssnade ivrigt på mig, då passade jag på att ta ett par bilder. Sedan backade jag sakta och smög därifrån!

 

Jag smög runt skogsdungen så jag kom bakom dem och lyckades ta ett par foton på kon där också innan de förflyttade sig in i det täta buskaget.

 


 

Glasklar vinterdag med öringjakt

2018-03-17

Jag har längtat ut i vildmarken hela veckan, och idag skulle det vara vackert väder så jag packade fiskegrejorna igår kväll.

När jag vaknade så var det över 20 grader kallt, så jag fick vänta någon timme tills det blev varmare. Men det var molnfritt och en stor morgonsol spred sina strålar genom träden, det var kolossalt vackert! Jag tog Molly på en liten promenad och det var kallt, riktigt kallt! Det drog en svag nordanvind, och det gjorde ju inte det hela bättre!

Men efter någon timme kunde jag inte vänta längre, längtan ut i det vilda slet i mig!

När jag svajade iväg med Caddyn uppåt höjderna så var det mer snö än någonsin. Jag såg ingenting åt sidorna för de höga snöplogvallarna!

När jag svängde av till öringtjärnen så var det inte plogat på ett tag, så det var en och en halv decimeter snö att åka i. Jag tvekade någon sekund sedan tog jag fart. Det hade åkt någon bil där före mig så jag höll mig det spåret och tuggade mig fram.

Det hela gick bra och jag kunde efter mycket om och men pulsa iväg omgiven av snötyngda torrakor och martallar, skjutandes min Sleddy med alla fiskeprylar framför mig!

Det var ett kritvitt snölandskap som öppnade sig när jag äntrade tjärnen. Nu åkte solbrillorna på, man såg ingenting, det var förbaskat ljust!

Jag pulsade i djup snö över till en stenig udde på andra sidan där det finns en fin djupkant utanför. När jag hade borrat första hålet var jag alldeles slut. Isen var 70 cm, men i fyra skikt!

Nu var jag äntligen på gång. Jag började med det orange/gula Spöket, men efter ett par hål till med samma myska så bytte jag till det röd/svarta Spöket.

Ganska omgående hade jag en liten dragning i linan. Men efter att ha lirkat med den myskan ett tag och inget mer händer, så tog jag en paus! Öringen verkade mycket skygg idag!

 

Jag grävde ner mig intill skogskanten och laddade kaffehurran, nu skulle det bli väldigt gott med en varm kopp kaffe!

Jag lät mig omslutas av denna gnistrande vita, orörda skönhet! Tystnaden var total!

 

Nu var det hög tid att tänka ut en ny strategi. På andra sidan den steniga udden finns det ett par stora stenblock en bit ut i tjärnen, som nu knappt syns under snön. Utanför dom vet jag att det är en tvär djupkant ner till fyra meter ungefär.

Så efter den värmande kaffepausen pulsade jag dit och skred till verket. Nu gick jag ner i storlek och satte på det lilla svarta Prick Spöket med röda prickar och självlysande ögon. Tre lockryck och sedan stilla, ett litet lyft och där var den! Öringen drog iväg med myskan, men släppte! En snabb koll på betet, sedan ner igen och samma procedur.

Nu åkte linan i sidled igen och jag lyfter toppen på spöet och gör ett mothugg! Nu satt den! Tyngden i rusningen var inte att ta miste på, stridbar som få! Jag fick jobba ett tag med den, men sedan kunde jag möta upp öringen med handen i hålet och hala upp den på den gnistrande snön!

Det var en mycket vacker 8 hg öring! Jag stannade kvar någon timme till och hade ännu en fin öring på upp till iskanten där den klev av!

När jag åkte hem såg jag en älgko med kalv som sprang på Svärdsjön, inte långt ifrån där jag bor. De har uppehållit sig där omkring i ett par veckor nu. På nätterna har de legat nere vid sjön där jag bor, så vi har sett dom flera gånger.

Detta blev en fin inramning av denna otroligt vackra vinterdag i vildmarken!


 

En dag i skogen på snöskor

2018-03-13

Idag hade vi besök av Anna-Karin från Falu Naturskola på min förskola där jag jobbar.

 

Jag, AK och två pedagoger till drog ut i skogen med 16 treåringar för att prova snöskor.

 

 

 

Det är inte det lättaste att pulsa runt med snöskor i djup snö, men roligt var det!

 

Barnen stortrivdes i snön och det tog inte lång stund förrän de hade fått kläm på hur man skulle göra.

 

 

 

Vi letade spindlar på granarna och kikade på dessa i stora luppar, och vi hade små färgglada, ihopfällbara snöspadar som vi skottade snö med.

 

Vi fyllde stora IKEA-säckar med snö och packade dessa hårt, sedan gjorde vi skulpturer av snön!

 

 

 

 

Vi tittade på rådjurspår och vi hittade tre legor under en stor gran där rådjuren hade legat på natten. Barnen lade sig i dom och testade hur det skulle vara att sova där!

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var en fantastisk dag med barnen i skogen, och se dom med snöskor, som dom praktiskt taget sprang runt med i snön till slut!


 

Nytt objektiv

2018-03-09

Jag har köpt mig ett nytt objektiv till min Canon 600d, det är ett Canon EF-S 18-135mm f/3.5-5.6 IS STM.

Det är ett mångsidigt zoomobjektiv med STM-teknik. STM ger jämn och tyst autofokusering för filminspelning, och det har dynamisk bildstabilisator.

Tekniken för dynamisk bildstabilisator jämnar ut vibrationer och kamerarörelser vid filminspelning och när man tar stillbilder. Bildstabiliseringstekniken möjliggör frihandsfotografering i svagt ljus utan blixt eller stativ.

Det är ett kompakt objektiv med kraftfull zoom och är som sagt mångsidigt, som passar många olika motiv och är perfekt för resan.

Ett zoomintervall på 18-135 mm ger samma bildvinkel som ett 29-216 mm objektiv på en fullformatskamera.

Snabb autofokus låser motivet blixtsnabbt och korrekt. Manuell upphävning är möjlig utan att häva fokusmetod.

Fyra steg långsammare slutartider än normalt kan användas utan att bilden blir suddig på grund av kameraskakningar.

Man kan komma nära motivet, fokusera ner till 0,39 m med alla zoominställningar för en närbild av motivet!

Det här är ett objektiv som alltid kommer att hänga med mig i vildmarken, för att det är så allround, från vidvinkel till telefoto.


 

Snöskottning i dagarna tre

2018-03-03

Det är inte bara i Jåbbongalle det är mycket snö nu, även här hemma är det otroligt mycket snö!

 

Jag hörde att det har kommit 2,7 meter snö totalt i Svartnäs i vinter, helt otroligt!

 

Här hemma är det ca 60-70 cm snö, och jag var upp på taket och mätte, där var det 60 cm!

 

Jag har skottat av garaget och carporten förrut, och nu var det dax att skotta av taket på villan också! Det kan ju komma några decimeter till i vinter!

 

Det var ett jädra jobb, jag slet i två dagar med det!

 

Runt kåken hade jag nu 2 meters snöhögar likt små fjälltoppar, stenhårda snömassor!

 

Nu blev jag tvungen att skotta bort en massa snö från väggen. Vilket slit det blev, det var stenhård och blytung snö!

 

När jag hade flyttat snön för andra gången och fått fram väggen var jag slut i armar och rygg!

 

All denna snö kommer att smälta framöver och då får jag en syndaflod runt knuten på kåken, och vidare ner mot källartrappen!

 

 

Så jag ringde grannen Markus som kör lastmaskin. Han kunde låna en liten smidig midjestyrd frontlastare.

 

Efter en timme kom han och började schakta bort alla snömassor, och efter ytterligare en timme så hade jag en slät och snöfri framsida! Helt suveränt!

 

Tänk vad många hundratals liter vatten de där 15 skoporna skulle ha blivit! Skönt att allt nu är borta! Nu kan jag andas ut!

 

 

 

I morgon ska jag inte göra någonting, bara sitta och se på Vasaloppet och dricka kaffe och äta semla! Bara slöa, det är man värd!


 

Snö i mängder vid Jåbbongalle

2018-02-25

Jag hade länge tänkt att ta mig upp till stugan vid Jåbbongalle i finnskogen, men ett långdraget ryggskott har satt stopp för det.

 

Men nu kändes det ganska bra och vädret skulle bli fint så då gav jag mig iväg uppåt höjderna.

 

 

När jag kom till Svartnäs var det otroligt med snö, man såg bara halva husen på grund av de höga snöplogvallarna!

Jag fortsatte någon mil till och lastade av skotern vid en mötesplats.

 

 

Det var 12 minusgrader och en strålande sol, men det drog en iskall nordanvind.

 

 

Jag dundrade iväg över snövidderna, och skotern funkade perfekt.

Det var bländande vackert där jag åkte mellan träden i myrkanten. Det var härligt att gunga fram där i lössnön, det var som att åka i ett landskap av vispgrädde!

 

 

Det var ingen idé att åka ner till stugan, då skulle jag säkert sätta fast skotern i den djupa snön. Så jag pulsade ner för slänten i djup snö.

 

Jag gick ut på sjön och tog några fina vinterbilder på stugan, det var alldeles tyst. Jag stog bara och njöt!

 

 

Lusthuset såg ut som en gräddbakelse! Den svarvade toppspiran syntes det ingenting av.

 

 

 

När jag stog där vid lusthuset fick jag se en massa stora spår utanför trappen vid ytterdörren. Jag pulsade dit och fick se att det var en stor älg som hade varit på besök.

 

 

 

På gaveln bredvid soldäcket hade den trampat runt överallt och det var en lega intill de stora tallstammarna. Även en hare hade varit på besök, ända upp på soldäcket.

 

 

 

 

 

 

 

På väg ner till bastun så rände jag ner spaden i snön och hela spaden försvann, så djup var snön där!

 

 

Snön hade rasat av taket en gång, så det var inte så mycket snö på det nu, som tur var!

 

 

 

 

Men det var så mycket snö på altanerna så jag var tvungen att skotta bort den, åtminstone en bit mot väggen.

 

På stora altanen var det snö upp till räcket!

 

 

 

När jag hade skottat klart var jag inne och plockade bort julstjärnor och annat julpynt. Gick ut och drack lite kaffe, solade och tog det lugnt.

Plockade ihop och pulsade upp till skotern för att sedan dra vidare upp i bergen.

 


 

Skotertur till min båt vid öringtjärnen

2018-02-25

Efter jag hade varit vid stugan åkte jag upp i bergen ovanför Jåbbongalle till den högt belägna och vackra öringtjärnen, där jag har min båt, The Fly liggande.

 

Det var mycket snö och skotern kryssade sig fram genom gammelskogen. Det var tur att det hade åkt en skoter där före mig och spårat, så skotern tog sig fram bra.

 

Efter en stund öppnade sig den stora björnmyren, solen sken och det gnistrade vackert i snön. Det var en fröjd att åka i lössnön på myren.

 

 

 

Jag åkte till min båt, men jag höll knappt på att hitta den i snön. Det var bara en liten kulle av snö, och där under hittade jag min båt!

 

 

Jag drack lite värmande kaffe igen och satt på skotern och njöt av solen och den vackra snöklädda naturen.

 

Sedan drog jag iväg ut på öringtjärnens is. Det var en obeskrivligt härlig känsla att ensam, mitt i vildmarken, flyga fram över de vita vidderna!

 

 

 

 

 

När jag sedan efter några timmar åkte hemåt med bil och släp stannade jag vid Ryssjön. Där var det nog mest snö, jag såg inte sjön för all snö! Vilka höga snöplogvallar det var, helt otroligt!

Det var länge sedan det var så här mycket snö!

 

 


 

Öringpremiär i finnskogen

2018-02-17

Idag var det svårt att bestämma sig, skulle jag åka på en rödingpremiär eller en öringpremiär.

Erik, en kompis från Skåne ringde mig här om dagen och sa att han tänkte ta tåget upp hit och vara med på öringpremiären.

Jag valde öringpremiären långt uppe på finnskogen. Jag har ju fiskat en del röding nu så det skulle vara roligt med ett spännande öringfiske och att träffa Erik.

 

Jag åkte upp i gryningen till den högt belägna öringtjärnen, det hade redan kommit några fiskesugna själar som höll på att göra iordning sig för öringjakten. Det var vindstilla, lite dis och tre minus!

Jag hade min Sleddy med mig och den gick lätt och fint uppe på det gamla skoterspåret som jag följde över tjärnen fram till en stenig udde där jag parkerade.

Det kom ett par gubbar till och slog sig ner där. Jag hann precis mäska på då jag fick se Erik komma gående som en grå vålnad genom diset på tjärnen.

Det blev ett trevligt återseende, vi hade inte träffats sedan i sommras. Han skulle vara kvar här i krokarna och fiska tills på tisdag. Vilken lyckost, fiska i fyra dagar!

Vi började vid stenudden men kände inget så vi flyttade ut en bit där det var en till två meter djupare. Jag kände inget så jag flyttade mig till en annan kompis vid en större udde.

Där hittade jag djupkanten och kompisen hade redan dragit två fina öringar där.

Jag hade mitt större gula Spöke på, och det stog inte på förrän jag hade en liten försiktig känning. Handskarna åkte av och nu var det full koncentration!

Jodå, öringen var där igen! En liten dragning i linan och jag gör ett hårt mothugg. Där satt den! Det blev ett jädrans bökande under isen innan jag kunde hala upp en storprickig finnskogsöring!

 

Nu såg jag att Erik stog med armarna i luften och drillade öring han också! Kompisen bredvid mig hojtade till, nu hade han ett fint hugg! Men den fastnade inte, ner med myskan igen och pang, där satt nummer tre!

Han fiskade med en röd/svart myska, så jag bytte till ett rött och svart Spöke.

Jag gungade igång Spöket och direkt var det en öring som drog linan åt sidan. Jag höll stilla en liten stund, lyfte sakta myskan, och det small direkt! Jag fajtades med den ett tag men sedan klev den av mot iskanten! Det var surt!

Nu började det snöa och Erik var på gång igen, där åkte öring nummer två upp på isen. Snyggt Erik! Det var en stor rackare!

 

Det sög till i mitt spö igen och fajten var ett faktum. Det kändes att den här öringen var större, det blev en lång och härlig fajt! Den var svår att styra in i hålet, med till slut lirkade jag upp en förbaskat fin öring! Tjock och trind!

 

Vi måste ha hittat absolut rätt vid den här djupkanten vid udden. Öringarna stryker runt den här udden och in mot den grundare viken, ett perfekt ställe!

Snöandet avtar och diset lättar och naturen träder sakta fram, vild och vit vemodig skönhet!

 

Vi sitter och dirigerar våra myskor medan vid pratar, skrattar och dricker kaffe och hux flux så var det en öring där igen! Jag kände en försiktig dragning. Smack, där sög den fast, och jag känner öringens ursinniga kraft! Öring nummer tre far upp ur hålet och ligger och vrider sin silversvarta kropp, en fin kontrast mot allt det vita.

 

Det här blev en mycket lyckad öringpremiär, både för Erik och mig. Tre otroligt vackra öringar var, så vi kände oss mycket nöjda då vi vandrade över isen i det vita sagolandskapet.


 

Metal maskinen - Letters From The Colony

2018-02-16

Min son Emils band Letters From The Colony från Borlänge har för någon månad sedan skrivit ett blytungt kontrakt med tyska skivbolagsjätten Nuclear Blast.

Idag släppte de sin kritikerrosade debutskiva, VIGNETTE, både som cd, dubbelvinyl. Skivan finns även att streama och köpa på de flesta digitala plattformar. Bandet har fått lysande resensioner i ett flertal stora rockmagazine världen över!

De firade detta med ett releasegig på en fullsatt rockklubb i Falun.

LFTC har även gjort tre videos med låtar från nya skivan. Länkar till dessa finns här:

Erasing contrast (officiall video)

Galax (official video)

Terminus (official lyric video)

 

facebook.com/lettersfromthecolony

Hemsida - Letters from The Colony


 

Rödingjakt i ett snörikt sagolandskap

2018-02-11

Dagen skulle ägnas åt vildmarken. Jag hade tänkt att jag skulle åka upp på finnskogen och leta röding, och sedan åka vidare några kilometer till min stuga vid Jåbbongalle.

 

Det var en seg morgon, svårt att komma igång! Hade sovit dåligt och kände av en begynnande huvudvärk.

Men jag packade i alla grejor och drog iväg uppåt bergen. Jag hade inte pimpelbutten med mig idag utan bara en rygga med det viktigaste.

Pelletsbrännaren var med, laddad och klar, likaså kopparpannan.

 

Det var enormt med snö uppe på höjderna, det var tur att det hade åkt en skoter där för någon dag sedan, så det var spårat. Det var ca. 5 minusgrader.

När jag kom till den fina rödingtjärnen så var det skoterspår ut på tjärnen också, annars vet i sjutton om jag hade vågat åkt ut. Jag åkte ut en bit och kollade, det var ingen stöp så det gick bra att fortsätta.

 

Jag borrade på flera giftiga platser, men kände ingenting! Rödingarna var väldigt tröga idag! Det är ju ett snöoväder på intågande i morgon. Det var mellan 50 och 60 cm is, och på vissa ställen var det lite stöp.

Utanför en udde hittade jag en fin djupkant där jag provade. Jag hade ett litet försiktigt nafsande på kroken på en gång, men sedan hände inget mera.

 

Jag tände pelletsbrännaren och satte på kopparpannan, sedan bytte jag blänken och myskor medan jag sörplade kaffe i massor.

 

Tillslut hittade jag rätt grejor som kunde lura den tröga rödingen till hugg! Det var faktiskt mitt eget blänke, Röllan i orange och gult och gul blink, och min lilla myska, det gula Mini Spöket som var dagens melodi!

Försiktigt sög rödingen tag i myskan och jag var inte sen med ett mothugg. Det var riktigt bra fart i den försiktiga rödingen. Jag lät den gå ett tag innan jag lirkade upp den ur hålet.

Det var en röd och grann röding som låg och skruvade sig i snön bredvid mig.

 

Nu packade jag ihop och tänkte bege mig till Jåbbongalle, men skotern ville inte! Va nu då! Skotern gick som en kratta! På en cylinder!

Jag gasade på så mycket jag kunde så inte den skulle lägga av. Jag tog mig hela vägen nedför berget och tillbaka till bilen och upp på släpet sedan la den av! Den gick inte att starta igen.

Jag kikade på stiften och såg då att ett var spräckt! Till min förvåning såg jag att det inte fanns några reservstift, jag hade glömt att sätta dit reservstift i hållaren! Skit också! Ja, ja, man lär sig något nytt varje dag!

Nu blev det ingen färd till Jåbbongalle idag. Det var bara och vända ekipaget och bege sig hemåt! Kanske lika så bra, huvudvärken var värre nu trots allt kaffe!

Väl hemma så bytte jag stift och skotern gick som en raket igen!

Nu blir det att köpa reservstift snarast och försöka ta sig till stugan någon dag framöver istället!

Det blev ett riktigt vildmarksäventyr idag i ett snörikt sagolandskap, och med en vacker rödbuk till slut!


 

Täljyxan - gravyr, del 2

2018-02-03

Efter all snöskottning var jag i snickeriet och graverade den resterande stjärnan på hornet baktill på täljyxan. Det blev bra, precis som jag hade tänkt mig.

 

 

 

Jag bestämde mig sedan att putsa bort den svarta färgen på yxhuvudet med cirkulärborsten på bänkslipen. Det blev mycket vackrare, mera liv i stålet. Det är ett gammalt smitt yxhuvud, så jag tycker att det ska synas. Nu ska jag bara smörja in yxhuvudet så det inte rostar.

 

 

 

 

Nästa steg är att putsa och polera bort alla små sliprepor på skaftet innan jag impregnerar det, och därefter stryker jag på en finish med Tru-oil, Gun Stock Finish.

 

 

 

 

Sedan är det dax att sy eggskyddet i läder med fäste för eldstålet, och färga det svart!

 

 

 

 

Fortsättning följer.........


 

Snö i massor

2018-02-03

Idag var jag bättre i ryggen så jag gav mig på all snö på garagets och carportens tak. Det var mellan 60-70 cm snö, och det undre lagret på 20 cm var isigt och tungt som bara den.

 

Det tog två och en halv timme att få av all snö. Jag var tvungen och få av all snö nu för det ska eventuellt bli töväder framöver.



 

Rådjur

2018-01-30

Ryggskott! Jag halvligger med en värmedyna under ryggen, det small till i ryggen i helgen. Provade att jobba igår men det funkade inte så bra, så nu ligger jag här och har tråkigt. Det enda jag kan göra är att läsa och att teckna.

Jag studerade ett rådjur i trädgården i morse så jag tog fram mitt tecknarblock och förevigade det.


 

Fika vid sjön

2018-01-27

Efter rödingjakten packade Annika och jag ryggsäcken med fika och gick ner till sjön och njöt av eftermiddagssolen, den värmde faktiskt idag!

Molly var som ett yrväder, sprang som en raket ute på isen. Vi hade hundgodis med så vi tränade Molly med olika kommandon, hon var jätteduktig!

Det blev en heldag ute i det vackra vädret, det gäller att ta till vara på sådana här dagar!


 

Vildmarksröding i Ödmården

2018-01-27

Idag kom jag iväg tidigt, det var mörkt när jag åkte, 11 minusgrader och helt vindstilla.

Jag pulsade genom skogen en bra bit innan jag kom ut på isen, och snön gick över knäna! Morgonljuset började bryta igenom när jag vandrade ut på isen, mitt i vildmarken, någonstans i finnskogsriket, den så kallade Ödmården.

Det var förtrollande vackert, inte ett moln och himlen visade hela sin blå färgskala.

 

Det var stöp nu igen efter några dagars töande, så det var slitsamt. Men jag hittade ett gammalt skoterspår där det bar ganska bra.

 

 

 

När jag kom fram till min udde och lade mig ner på renfällen och började fiska så höjde solen sig sakta över skogstopparna och svepte sina ljuskvastar ut över tjärnens yta. Det var bedårande vackert, som en tavla!

 

Jag bara njöt av tillvaron och tystnaden, det enda som hördes var korpens hesa skrän.

 

 

Jag plockade fram mitt lilla Trangia Triangelkök och kokade en kanna kaffe medan jag dirigerade mitt Spöke där nere i dunklet. Nu kanske det hugger när man ska dricka kaffe, tänkte jag! Mycket riktigt, det drog till i spöet så jag höll på att spilla ut kaffet på renfällen!

Nu blev det full fart, jädrans va roligt det är att drilla på det lätta, långa spöet! Så småningom låg det en fin rödbuk och vred sig på isen. Härligt, då var man på gång!

 

 

Ner med Spöket igen och stilla, några försiktiga gungningar och ett sakta lyft. Nu stramade det till i linan igen, och en yster dans tog vid!

Nu låg det två rödbukar iklädda en vackert färsprakande vinterdräkt på snön. Deras vitkantade och knallröda fenor gnistrade vackert i solljuset.

 

 

Jag drack mer kaffe, fiskade och solade, men nu var det dött, inte en känning!

 

 

Nej, nu får jag skärpa till mig, inget mer slöpimplande! Jag borrade ett nytt hål närmare udden, det var ett par meter grundare där.

Nu då, full koncentration! Jag höll blicken på linan hela tiden, gungade sakta på myskan, vevade upp en bit, fortsatte med ett försiktigt gungande. Pang, där satt tredje rödingen! Den tog hårt och bestämt! Den fick rusa av sig en stund innan jag styrde den till hålet. Den var riktigt fin, kraftig och gnistrande röd!

 

Åter igen hade Spöket levererat!

 

Nu var det hög tid att plocka ihop grejorna och bege sig hemåt. När jag hade traskat en bit såg jag spår inne mot skogskanten. Det var mårdspår, den hade nog sprungit där inatt.

 

Caddyn, den perfekta fiskebilen packad och klar för hemfärd!

 

 

Det har varit en gudomlig dag på isen, en dag att lägga till i minnenas album!

 



 

Vintrig snöskotertur

2018-01-21

När jag vaknade idag så var det ett fantastiskt häftigt sken på himlen, solen försökte breda ut sin strålar genom det tunna molntäcket. Det var 5 grader kallt och massor med snö.

 

Jag gick med Molly en runda ner mot sjön och det var så vackert att jag bestämde mig för att göra en långtur på skotern.

 

Först tog jag en vända ner till sjön där jag körde upp ett spår så jag lättare kan gå med Molly där.

 

 

Sedan åkte jag hem och hälsade på min mor och far, efter det fortsatte min skotertur runt i omgivningarna och upp i bergen, där var det otroligt mycket snö. Snön tyngde ner träden och alla granar hängde sorgset med sina grenar.

 

 

Det var mycket vackert trots att solen skymdes av ett tunt molntäcke. Det var som att åka i ett sagolandskap.

 

 

 

------------------------------------------------------------------------------

Jag vill påminna om att min hemsida funkar bäst med Internet Explorer!



 

Prick Spöket

2018-01-20

Jag har tillverkat ett par nya Spöken, Prick Spöket, i veckan som var. Prick Spöket är en svart mormyska med självlysande ögon och röda prickar, och undersidan är polerad koppar.

 

Det här giftiga Spöke ska bli intressant att prova på rödingen, och även på öringen. Jag tror att Prick Spöket kan vara extra giftigt då rödingen är svår lurad!

 

 



 

Vinter med mycket snö

2018-01-20

Det har snöat i fem dygn nu, så vi har fått massor med snö. Det känns som att det enda man har gjort är att skotta snö! Snödjupet är ca 40-50 cm, och vid stugan i Jobbångalle är det säkert 70 cm!

Jag hade tänkt att åka förbi stugan nu i helgen och kika till den och sedan åka vidare på rödingjakt, men jag vet inte om jag tar mig dit!



 

Finnskogsröding

2018-01-14

Idag kom jag iväg vid åtta, lite sent kanske, men jag var vid tjärnen kvart i nio.

Det var en mulen morgon då jag skjutsandes min Sleddy, vandrade ut på isen. Det drog en kall sydlig vind och det var ca 5 grader kallt.

Nu hade det frysit igenom, det var ingen stöp längre. Det gick fint att gå och Sleddyn kändes lätt.

 

 

Jag gick till mitt ställe utanför en udde, och där satt Micke! Han hade masat sig upp lite tidigare och hade varit på isen en halvtimme. Men det var trögt, sa han.

 

Vi borrade och fiskade runt hela udden, men det var som förgjort, inte ett napp! Trögt som bara den! Det väntas ovänder till tisdag med snö och hård vind, rödingen känner säkert av det!

 

Men hux flux fick Micke ett bra hugg. Mothugg och en härlig drillning började. En fin röding flög upp ur hålet och landade i snön.

Då kanske det är flera här nu. Ny maggot på och ner med grejorna igen. Vi fortsatte att nöta ett par timmar men inget händer!

 

 

Micke var tvungen att bege sig hemåt mitt på dagen, då hade han känt en försiktig röding till, men som inte hade tagit.

 

Jag sa hejdå till Micke och provade ett par meter från där han satt. Jag hade väl fiskat en halvtimme ungefär då jag kände en liten stöt i spöet.

Jag gungade myskan lite försiktigt och då sög det i. Det kändes skönt att få drilla efter flera timmars slit!

Upp på isen kommer en hyfsad röding med vacker röd buk. Jag skyndade mig att byta maggot och släppte ner Spöket igen, men det var ingen mer där.

 

 

Nu var det hög tid för lite värmande kaffe och en macka. Jag hade mitt lilla Trangia triangel med mig, och idag skulle jag prova Trangias bränsleflaska med säkerhetskork. Det är en smart lösning, inget spill alls!

Den flaska jag köpte är på 0,5 l, och det räcker gott och väl till de dagsturer som jag brukar göra. Den funkade helt perfekt!

 

 

Efter fikat så vandrade jag iväg till en vik på andra sidan tjärnen. Där är det lite grundare och stenigare.

Jag fiskade en timme där och provade några olika färger, men jag kände inget mer.

 

 

 

Det hade kommit tre killar med skoter och ett isfisketält för en stund sedan. De hade det bra i blåsten i sitt tält.

 

 

Det var ett blåsigt och kallt äventyr idag, men en skaplig röding lurade jag upp fast det var så trögt!

Den tog på mitt gula Spöke och Micke fiskade med en svart myska. Jag tror inte att det spelade någon roll vad man hade för färg och myska idag, de ville helt enkelt inte nappa!



 

Täljyxan - gravyr, del 1

2018-01-13

Nu har jag påbörjat gravyren på min lilla täljyxa. Jag har lagt i två silverpärlor i hornet baktill på yxan där jag sedan har graverat en stjärna runt den ena av dessa. Det ska även graveras en stjärna till runt den andra silverpärlan.

Jag har även lagt i en mosaikpins mitt på skaftet på båda sidor. Det är mitt signum, som ett bomärke kan man säga. Jag har tillverkat det av ett 5mm kopparrör där jag sedan har limmat i olika silver och kopparstavar och rör.

Fortsättning följer.......



 

Finnskogsriket

2018-01-07

Finnskogen, där trivs jag bäst! Mitt i denna idyll har jag min stuga, där jag vistas så ofta jag kan.

Detta är en fantastisk karta över finnskogsriket. Det finns massor att upptäcka där, fina vandringsleder, fiskepärlor, alla skoterleder är utmärkta och på nya kartan är det utökat till 217 mil skoterled.

Finnskogsriket är ett samlande begrepp för att tydliggöra det stora naturområde mellan landskapen Dalarna-Hälsingland och Gästrikland i mellersta Sverige. Namnet har området fått från migrationen av svedjebrukande folk österifrån, närmast Finland-svedjefinnar-för 400 år sedan.

Finnskogen har av hävd sedan urminnes tider även kallats "Ödmården". Det är ett fornnordiskt ord som betyder " den öde skogen" och har sedan medeltiden varit sägenomspunnen och ett känt tillhåll för rövare och fredlösa. Detta vidsträckta skogsbälte skilde Svealand från Norrland.


 

Rödingjakt dag2

2018-01-02

Jag gick upp tidigt tillsammans med frugan, hon skulle jobba idag. Men jag hade rödingjakt på schemat idag!

Idag packade jag Sleddyn istället för skotern, för jag hade tänkt att åka till en annan rödingtjärn uppe på finnskogen än igår.

 

Det var lika mycket snö där uppe, skogsvägen var oplogad och det var bara några spår att åka i, men jag tog mig fram och det hela gick bra.

Jag följde några spår ut på isen, men det var slaskigt och drygt att gå. Som tur var hade jag Sleddyn som gick fint uppe på snön.

Det var lika temperatur som igår, men det var vindstilla.

 

Jag såg en man sittandes i dimman mot andra sidan, men jag gick vidare till "mitt" ställe. Det är vid en udde, och utanför den är det som en gryta, det brantar av ganska tvärt!

 

Jag borrade ett par hål och skred till verket. Jag satt bara några minuter sedan högg det på mitt minispöke. Det var en halvkilos röding som kom uppfarandes i slasket. Den var röd och grann.

 

Jag satt kvar där ett tag men kände inget mera.

 

Jag förflyttade mig ut, till ett hål som någon hade borrat igår. Här var det ca sju meter djupt. Jag började vid botten, men kände ingenting.

Jag vevade upp och provade bara ett par meter från iskanten och pang, det högg på en gång!

Det blev en härlig fajt då jag hade mitt tunna, långa spö! Jag landade en mycket vacker röding efter mycket om och men!

 

 

Jag satte mig ner och hällde upp lite kaffe, tog en macka och bara njöt där i dimman! Men det var varmt, jag svettades som bara den av allt pulsande.

 

 

Då fick jag se en man komma gående genom dimman, det var fiskekompisen Michael.

Det var han som satt där i dimman på andra sidan då jag gick ut på isen. Han hade varit där sedan i morse då det var mörkt. Han hade också fått ett par fina rödingar.

 

 

Jag satte på nya maggots och släppte ner igen, bara ett par meter.

Några ryck och det smackade på en riktigt fin röding! Den här var det skjuts i, den for fram och tillbaka som en tok!

Det var en grann rödinghane som jag landade på isen. Idag gjorde mitt minispöke rätt för sig!

 

Jag fortsatte fiska ett tag till, och jag drillade två till vackra rödingar den här dagen. De satte jag varsamt tillbaka.

 

När jag var på väg tillbaka till bilen så ropade Michael, han hade haft ett riktigt tungt napp, men den släppte oturligt nog!

 

 

Fem vackra rödingar lyckades jag lura till hugg idag, alla tagna på det lilla gula minispöket! Vilken kanonmyska, en riktig rödingdräpare!



2018« 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006

Rödingpremiär på finnskogen

2018-01-01

Nyårsdagen, äntligen rödingfiske! När klockan ringde vid sex snåret hade jag inte sovit många timmar. Det hade snöat mycket inatt.

På med kaffehurran, ut och rasta Molly, sedan packade jag det sista i Caddyn. Skotern var redan lastad på släpet så nu var det bara att dra iväg!

 

När jag åkte igenom skogen och kom uppåt bergen så var det bara två spår att åka i, det var oplogat och 1,5 dm nysnö! Jag höll knappt på att komma uppför backarna med släp och allt.

När jag sedan kom fram till där jag skulle parkera så var det kopiöst med snö! Det var nollgradigt, dimma och en svag vind.

Jag lastade av skotern och drog iväg. Det var som att åka i ett sagolandskap! Jag steg av skotern för att ta en bild och jag sjönk ner till knäna i snön!

 

Det var några skotrar som hade åkt före mig och spårat, det var nog tur det! Alla skotrarna utom en hade stannat nere vid strandkanten.

Det var stöp! Isen var ca 15 cm sedan var det 20 cm stöp med vatten och slask och på det 30 cm snö på tjärnen! Skotern som hade åkt ut på tjärnen hade svårt att ta sig ta sig tillbaka, men det gick till slut.

 

Jag pulsade ut på isen och gjorde iordning grejorna. Jag satt mig bredvid ett par som var från Valbo och pratade en stund. Han fick en långsmal röding ganska omgående, och efter en stund fick han ett rejält hugg när han pratade i mobilen. Jag såg rödingen och den släppte i hålet! Jag uppskattade den till ca 1,5 kg, Han körde ner armen i hålet men fick inte tag på den! Kvinnan som jag pratade med kände igen mig, hon följde min hemsida! Trevligt!

Nu var det min tur att få napp. Det var en mindre röding som landade i issörjan bredvid mig. Liten men första rödingen i år! Skönt, nu var man på gång!

 

Jag sa hejdå och vandrade iväg i sörjan till ett bra ställe. Ett par stora stenar vid en udde och med en djupkant utanför.

Jag han inte sitta länge förrän det smackade på hårt som bara den! Det blev en rejäl brottningsmatch, rödingen var urstark. Jag var livrädd att linan skulle skäras av mot alla stenar där under, men jag lyckades dirigera rödingen rätt. Upp kommer så småningom en otroligt fin röding, tjock och trind!

Den starkt skimrande rödingen tog på mitt minispöke i gult med oranga ögon. Rödingen vägde kilot!

 

Det var bara ca 15 personer på premiären i år. Det var svårt att ta sig dit i år om man inte hade skoter på grund av allt snöande. Det var bara en av mina fiskekompisar där. Jag såg honom knappt där i dimman, längst bort på andra sidan. Hampus ringde mig sedan och undrade om det var jag som han såg där i dimman, och det var det! Han hade fått tre fina rödingar!

 

Dax för kaffe och macka. Medan jag fikade så högg det brutalt igen! Det kändes lika tungt som när jag drillade den andra rödingen. Det var ett riktigt kraftpaket! Den rusade och stångade som bara den, men till slut kunde jag styra den till hålet. Upp kommer en lika vacker, röd skapelse som innan. Den här vägde 8 hg!

 

Nu kom det en man gående i dimman, han kände också igen mig via min hemsida, som han brukar följa. Han var från Alfta, vi pratade en stund. Trevligt, två för mig helt okända som följer min hemsida, och är på tjärnen samtidigt! Vad är oddsen för det?

 

Det blev ju en kanonpremiär för mig i år, med två stora rödingar och en mindre trots allt snöande och stöp!